Hur ger vi alla elever möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar

Fick ett samtal för några veckor sedan att jag är en av dem som nominerats och utsetts till finalist till det fina priset Läsguldet. Priset är till för att uppmärksamma personer som på ett utmärkt sätt skapar möjlighet för personer med läsnedsättning eller med nedsatt läsförmåga att läsa på sina villkor.

Det kan exempelvis vara någon som jobbar med läsprojekt eller inspirerar till läsning av talböcker och punktskrift. Det kan även vara verksamheter som stöttar dem som är nya i svenska språket eller dem som har behov av lättlästa texter. Bara fantasin sätter gränser, det finns tusen olika sätt att sprida läsglädje."

MTM Myndigheten för tillgängliga medel

Nu är vinnaren av detta fina pris utsedd och det blev projekt Unga läser för gamla som vann. Ett fantastiskt projekt i alla avseenden och jag gratulerar de värdiga vinnarna.

https://www.mtm.se/om-oss/vara_priser/lasguldet/mtms-nya-pris-lasguldet-till-projektet-unga-laser-for-gamla/

Eftersom jag lovat att dela med mig av det underlag som jag skrev som finalist i Läsguldet så kommer det här. Kanske kan det inspirera någon att ge alla elever möjlighet att läsa på sina egna villkor. 

Ett försök till att sammanfatta mitt läraruppdrag i både bilder och text

Jag arbetar på alla nivåer för att alla elever skall kunna läsa och skriva på sina villkor och jag är generös med min kunskap och mina verktyg. Jag inspirerar och delar med mig på alla nivåer och på olika sätt. Elever, föräldrar, resurspersoner, lärare, speciallärare m m både i mitt klassrum, på skolan, i kommunen och i landet. Genom undervisning, samtal, handledning, föreläsningar, bloggande och läromedel m m.

Mitt viktigaste motto är att alla elever skall känna växandets glädje och få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Att skapa en varierad undervisning som motiverar och engagerar och ger eleverna möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 

Mötet med eleverna och undervisningen i klassrummet - individnivå

I mitt lilla klassrum möter jag elever i den första läs- och skrivinlärningen som av någon anledning har svårt att knäcka den alfabetiska koden, svårt att förstå det lästa på, mellan och bortom raderna, har en långsam kunskapsinhämtning, ett svagt arbetsminne eller en sårbarhet i sin språkutveckling m m.  För att kunna stötta dessa elever brukar jag säga att jag har ett språkligt eller dialogiskt klassrum. Ett klassrum där jag utgår från eleverna och deras förkunskaper genom att vi delger varandra vår samlade kunskap i samtal. Jag ger eleverna modeller, strategier och vi prövar hela tiden tillsammans före de prövar på egen hand med dialogen i centrum. Jag lämnar aldrig eleverna ensamma i sitt lärande. Ett verktyg som jag ofta använder mig av är den medvetna högläsningen som är väldigt inkluderande. Där finns inga rätt eller fel och du kan samtala och reflektera kring text oavsett om du har svårigheter med att avkoda eller inte.

Genom högläsningen synliggörs tysta tankeprocesser genom att jag stannar upp i texten och visar hur jag tänker och hur jag använder olika förståelsestrategier. I mitt arbete som lärare har högläsningen blivit ett mycket viktigt verktyg för att visa eleverna hur man kan ta sig in i texter och förstå innehållet både på, mellan och bortom raderna.

I mitt uppdrag som speciallärare är det av största vikt att skapa meningsfullhet och engagemang i undervisningen. Jag tror mycket på att specialundervisningen hör ihop med det ämnesinnehåll som eleverna får i sin klass med klasslärare men att det är anpassat så att de kan möta innehållet utifrån sina egna förutsättningar. Jag tror också på helhet och sammanhang där läsa och skriva hör ihop. Jag kommer nu i bilder och text försöka visa på hur jag skapar just detta.

I mitt klassrum finns en interaktiv tavla som vi använder i de gemensamma faserna när jag bygger upp förförståelse, väcker intresse och visar på strategier och modeller. Vi läser och skriver gemensamt.

Vi använder bildstöd utifrån den gemensamma texten så att eleverna få en stödstruktur till sitt skrivande.

När eleverna skriver på egen hand har de tillgång till egna crome-books med appwriter där de hör bokstavsljud, ord och meningar. De kan även markera texten och lyssna på det de har skrivit. Förutom appwriter har de tillgång till stavningsprogram och röstinmatning. Jag har flera elever som har stora svårigheter att skapa egen text och då är dessa verktyg otroligt viktiga för att kunna läsa och skriva på sina villkor.

I vår kommun får alla elever en egen crome-book från åk 4 men jag har under några år nu kämpat för att de elever som behöver skall ha tillgång till dessa verktyg redan under lågstadiet. Fördelen med att ha en egen crome-book är att eleverna har tillgång till verktygen och de anpassade övningarna både hos mig och i sina klassrum. De lär sig även att hantera ett verktyg som de kommer att ha nytta och glädje av i ett livslångt lärande.

Eftersom många av mina elever har svårigheter med sin avkodning behöver de tidigt fångas upp och få träna sig i att använda sina öron när de läser. Vi har lite olika verktyg för att tillgodose detta. Inläsningstjänst har alla elever tillgång till och jag visar och låter mina elever lära sig att hitta böcker, lägga in böcker i sin bokhylla samt ställa in hastighet och skapa bokmärken. Vi har en skolbibliotekarie på skolan som gärna hjälper eleverna att få tillgång till Legimus. (Se nedan)  Jag använder mig dessutom av URs produktioner Lässugen, Sagomattan, Läs med sagor, Läsmysteriet där elever får lyssna på böcker men samtidigt tänka och samtala tillsammans om textens innehåll.

Ett annat digitalt program där eleverna både kan läsa med öron och ögon är Stjärnsvenskabiblioteket. Där kan eleverna även efter att de läst boken träna skrivande utifrån bilderna. De egentillverkade böckerna går sedan att skriva ut i färg och ta hem. Ett mycket omtyckt och engagerande verktyg.

Ett annat verktyg som är mycket engagerande och som jag använder i kombination med appwriter är Storyjumper. Ett gratisprogram som stimulerar eleverna till att skapa egna texter. Jag har under åren haft flera läs- och skrivprojekt som utgår från en gemensam högläsningsbok som vi även har som modell för skrivande. Vi skriver gemensamt och sedan på egenhand i programmet Storyjumper. Läs mer om vårt Läs- och skrivprojekt här: http://marietrapp.blogspot.com/2018/03/undervisning-pa-vetenskaplig-grund-och.html

Mötet med mina kollegor, lärare och resurspersoner– mitt arbete på skolnivå men också på kommunnivå

För att alla elever skall få tillgång till de verktyg de behöver för att kunna läsa och skriva på sina egna villkor utifrån sina förutsättningar är det av största vikt att vi är många pedagoger som kan hantera verktygen och visar på att vi är läsande förebilder både när det gäller att läsa med både öron och ögon. På min skola är jag förstelärare i läs- och skriv samt IKT och i det uppdraget ingår att inspirera och engagera övriga pedagoger på skolan i just detta. Vi har avsatt tid i team där jag inte bara presenterar verktyg utan även låter pedagoger testa. De elever som har resurspersoner och behöver tillgång till en digital verktygslåda schemalägger jag hos mig en gång/vecka så att pedagogen kan se hur man använder verktygen för att sedan använda dem tillsammans med eleven på egen hand. Här kan ni läsa mer om min digitala verktygslåda: http://marietrapp.blogspot.com/2018/02/min-digitala-verktygslada.html

Jag är också handledare i Läslyftet och ingår i vårt Biblioteksteam tillsammans med två andra pedagoger och en skolbibliotekarie. Jag har under flera år varit drivande i att skapa en Läsande skola och låta skolbiblioteket bli hjärtat i vår verksamhet. I januari 2016 hade vi invigning av vårt fantastiska skolbibliotek och i november 2017 flyttade till vår stora lycka en skolbibliotekarie in.

Tillsammans i biblioteksteamet har vi bjudit in till bokcafeér där vi boktipsat samt haft workshops i olika modeller för att samtala om text. Detta har gått han i hand med träffar i Läslyftet där jag lett de kollegiala samtalen och vi delat vår undervisning med varandra.

 

Vi har under det senaste året haft en rad mindre gemensamma läsprojekt på skolan. Under barnboksveckan har äldre elever läst för yngre, vi har haft bokbytarväskor, vi har haft en vecka/termin där hela skolan lyssnar på talböcker, vi har haft skrivartävlingar och vi har haft olika läsutmaningar.

Vi har också haft ett större projekt på hela skolan detta läsår utifrån ALMA och Astrid Lindgren som utmynnade i ett ÖPPET HUS för föräldrar och elever med utställningar och olika aktiviteter. På Öppet Hus tog vi tillfället i akt och bjöd in föräldrar till en föreläsning som jag genomförde utifrån temat hur man som förälder kan Väcka Läshunger.

 

Min presentation till föreläsningen: https://prezi.com/yokb5m6-g47a/vack-lashungern/

I samarbete med vår skolbibliotekarie har vi arbetat för att göra böcker tillgängliga både genom att vi kan erbjuda böcker på flera olika språk i vårt skolbibliotek samt att vi tillhandahåller och visar på för elever och föräldrar hur de kan få tillgång till Legimus. Under våren har vi nosat på det genom att jag under min föräldraföreläsning pratade om det samt att de elever som får specialundervisning hos mig fått en tid med skolbibliotekarien tillsammans med sina föräldrar. Till hösten ska jag använda Legimus ännu mer i min egen undervisning genom att jag skapar en förteckning över de elever som behöver, har möte med dem och deras föräldrar samt sparar deras inloggningsuppgifter på skolan så att vi kan använda det i klassrummet.

På kommunnivå ingår jag i olika nätverk – ett för IKT och ett för specialpedagogik. Där har jag vid flertalet tillfällen blivit ombedd att berätta om min undervisning och mina verktyg. Jag har haft föreläsningar och workshops.

På mitt initiativ har vår skola varit pilotskola för ett screeninggverktyg som heter Legilexi under tre års tid. Det är ett test som är enkelt att genomföra och som hjälper oss att få syn på elevens hela läsutveckling. Utifrån det kan vi individanpassa och ge eleverna rätt förutsättningar i sitt lärande. Eftersom jag använt Legilexi några år har jag visat på och haft workshops med alla pedagoger som velat både på skolan och i kommunen. Jag har även pratat och visat på detta verktyg för våra rektorer i kommunen.

Till hösten skall jag tillsammans med tre andra förstelärare leda ett skolutvecklingsprojekt på skolan som vi kallar ”En skola för alla” I samarbete med SPSM kommer vi att genomföra en lärlyftsmodul för att öka kunskapen om NPF och hur vi kan göra vår skola tillgänglig för alla elever inom olika områden. Det handlar både om fysisk miljö, pedagogisk miljö och social miljö.

Mötet med det digitala kollegiet och pedagoger runtom i landet.

Bloggande, läromedelsskrivande, föreläsningar och workshops.

Våren 2013 blev jag kontaktad av barnboksförfattare Martin Widmark som undrade om jag ville dela med mig av min undervisning i ett projekt som kallades ”En läsande klass”. Jag tillsammans med en kollega skrev ner hur vi arbetade med läsförståelse och textsamtal i våra klassrum och detta samlades i en studiehandledning som gavs ut till alla skolor i hela Sverige.

Samtidigt som detta tog fart startade jag upp min blogg och min undervisning delades med pedagoger runtom i landet. Jag fanns tillgänglig på sociala medier och på facebooksidan ”En läsande klass” svarade jag på frågor kring studiehandledningen, tipsade om hur man kunde komma igång med textsamtal o s v.

Under åren 2014-2017 föreläste jag på över 50 orter i Sverige, jag var även utomlands på svenska skolor i Schweiz, Tyskland och Finland mfl och delade med mig av enkla konkreta verktyg för att skapa en undervisning där alla elever kan lyckas. Jag öppnade upp mitt klassrum och tog emot studiebesök vilket jag fortfarande gör. Jag har även fortsatt att föreläsa men mer ur ett specialpedagogiskt synsätt och hur man genom ett språkutvecklande arbetssätt ger alla elever stödstrukturer för att lyckas.

En dröm under alla år har varit att skapa ett läromedel som utgår från en språkinriktad undervisning där läsa och skriva går hand i hand. Ett läromedel som på många sätt gynnar de elever som har läs- och skrivsvårigheter, sårbarhet i sin språkutveckling samt SVA-elever m m. Under 2016 fick jag tillsammans med en kollega Marika Nylund Ek möjlighet till just detta och tillsammans skapade vi Livet i Bokstavslandet för åk 2. Ett läromedel som pedagogerna på min skola var sugna på att pröva. Jag kunde då ge ”mina” elever i specialundervisningen möjlighet att närma sig detta material, texter och skrivande på sitt sätt. Denna undervisning har jag delat i en rad blogginlägg som jag kallar ”Livet i Bokstavslandet för alla” https://marietrapp.blogspot.com/p/livet-i-bokstavslandet-for-alla.html

Slutligen vill jag dela med mig av ett lyckat elevexempel och tankarna kring varför det blev så lyckat. 

Ibland blir man bara så lycklig....

Hösten 2016  började jag arbeta på en ny större skola och fick ansvar för specialundervisning i åk 1-3. Under dessa år har jag gjort en fantastisk resa genom att jag har haft förmånen att följa flera elevers läs- och skrivutveckling på nära håll men det är framförallt en pojkes utveckling som gjort min resa skimrande. När vi hade uppföljning med föräldrar kunde jag riva åtgärdsprogrammet då pojken gjort såna fantastiska framsteg. Han har förbättrat sitt läsflyt och sin läsförståelse enormt (toppresultat på DLS åk 2) men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att han idag kan säga att det är roligt att läsa och att han varje kväll läser för att han vill, inte för att han måste. Pojken gick från vår uppföljning med en stolthet som sällan skådats och både vi föräldrar och lärare var rörda av denna utveckling. Vad var det då som gjorde denna resa så lyckad?

1. Nära samarbete hem och skola

Direkt i höstas när jag träffade denna elev träffade jag även föräldrarna, skapade en kontakt och visade dem runt i min lilla läs- och skrivarverkstad. Jag berättade om vikten av ett nära samarbete och vikten av att ge lästräningen tid. Jag skapade en kontaktbok med främsta syfte att peppa och sporra- där både jag och föräldrarna kunde skriva ner hur det gått med läsningen. I denna bok skrev jag hela tiden ner de framsteg som vi såg och peppade föräldrarna för det arbete som de lade ner på hemmaplan.

2.Val av rätt bok på rätt nivå till läsläxa. 

Vi bestämde tidigt jag och pojken att släppa klassen läsebok och istället använda oss av "Stjärnsvenska böcker". Böcker där pojken själv kunde få välja titel och vi kunde se hur han avancerade från två stjärnor till tre o s v.

3. Upprepad läsning

Både mot pojken och föräldrarna var jag väldigt tydlig med vad forskningen säger om att utveckla läsflyt. Att upprepad läsning är en metod som fungerar och att den även är bra för att få syn på sina egna framsteg. Jag förde protokoll över hur läsningen förbättrades och kunde tydligt visa detta för pojken.

4. Regelbunden avstämning och verktyg för att visa på utveckling

Vi gjorde om samma lästester som gjorts under våren för att få syn på framsteg och vi fyllde staplar för hur många ord pojken läste/ minut. Vi använde under höstterminen ett verktyg som heter "Legilexi" som också visar på utveckling väldigt tydligt.

5. Verktygslåda med många olika metoder

Att träna upp sin avkodning för att uppnå läsflyt är jobbigt och det finns inga genvägar. Därför är det oerhört viktigt med olika verktyg och variation i träningen. I min verktygslåda finns program som "Rydaholm", "M-G-programmet", "4 sagor", "Lexia" med utvalda övningar och mycket annat.

6. Läsa är att tänka

För att göra läsningen betydelsefull måste man även träna den andra sidan av läsningens delar nämligen förståelsen. I mindre grupper har vi läst, reflekterat och ställt frågor och skapat ett engagemang kring textens innehåll. Eleven har även haft möjlighet att använda kompensatoriska verktyg och fått tillgång till både Inläsningstjänst och Legimus.

7. En inbjudande miljö som stimulerar till läsning

För mig har det alltid varit viktigt att skapa en miljö att trivas i. Många elever har under året uttryckt att det är mysigt att vara i klassrummet och denna pojke har flera gånger uttryckt både för mig och föräldrarna att han trivts att arbeta hos mig.

8. Intensiv läsning

Sist men inte minst kommer TIL, Tidig Intensiv Läsning som betyder att eleven fått en period då han intensivtränat med mig. Denna pojke jobbade utifrån TIL i 8 veckor tillsammans med mig och 2 andra barn. Jag mötte dem 30 min varje morgon och arbetade då utifrån ett stationssystem med datajobb och enskild läsning med mig.

Med detta exempel vill jag visa på att man kan nå fina resultat med tidiga insatser, rätt verktyg och ett nära samarbete hem och skola. 

Öppet Hus för att Väcka Läshunger

I höstas diskuterade vi på vår skola hur vi skall göra för att locka föräldrar till skolan och möta dem där de känner att mötet blir engagerande och meningsfullt. Under några år har vi sett att antalet föräldrar på föräldramöten minskat och därför bestämde vi att vi under detta år bibehåller f-mötet för de allra yngsta men att vi för de flesta föräldrar istället bjuder in till en tema-eftermiddag med Öppet Hus om läsning. Utöver det informerar vi genom informationsbrev och på vår hemsida.

Jag har varit med i planeringsgruppen som även sammanfaller med vårt Biblioteksteam som består av tre bokinspiratörer och en skolbibliotekarie och vi har tillsammans planerat denna eftermiddag. Med inspiration från Hjulsta grundskola valde vi att ha ett gemensamt tema kring Astrid Lindgren och ALMA-priset. Ett mycket tacksamt tema där elever i alla åldrar kan delta. Under våra bokcafeér med all personal på skolan har temat och programmet för Öppet Hus sakteliga vuxit fram.

Syftet med Öppet Hus var förstås att låta eleverna visa upp vad de gjort kring temat men också att ha en inspirationsföreläsning riktad mot föräldrar samt roliga aktiviteter där barn och föräldrar kan mötas kring läsning.

Eftersom vi utlyst ett Alma pris på skolan så passade det bra att tillkännage vinnarna på Öppet Hus. Tävlingen bestod i en skrivuppgift kopplad till en bild ur Bröderna Lejonhjärta och priset var äran samt en biobiljett. 5 duktiga och stolta elever fick mottaga priset och redan samma dag hördes förväntansfulla frågor om när vi skall ha en skrivartävling igen. Det är så viktigt att texterna har en mottagare och att vi kan lyfta elever och deras textskapande på detta sätt.

Det visade sig vara ett vinnande koncept detta med ett Öppet Hus kring läsning och skrivning. Det drällde in med föräldrar och stolta elever visade upp vad de gjort. Helt fantastiska alster av olika slag. På dörrarna hade vi ett tydligt program och också bilder på oss lärare utklädda som figurer ur Astrid Lindgrens värld. En vecka före Öppet Hus ordnade vi en sångsamling och till barnens stora förtjusning var vi fröknar utklädda. Vi tog också tillfället i akt att skapa bilder på läsande förebilder.

Här nedan ser ni ett axplock av de alster som våra elever bjöd på att visa upp.

Små böcker skrivna och illustrerade av förskoleklassarna

Åk 1 har skrivit små böcker utifrån berättelsen om Mirabell

Högläsning utifrån Mio min Mio åk 2

Häftiga illustrationer till sångtexter

                                                                                         

Läslogg utifrån Ronja Rövardotter

Åk 3 har skapat ett träd genom Astrids liv och figurer

Parläsning av olika bilderböcker som Astrid skrivit. Eleverna har valt en situation ur boken och gjort ett "pop-up-fönster".

Åk 4 har byggt modeller

Åk 6 har gjort dragspelsbilder med miljöer hämtade från Astrid Lindgrens värld.

Utöver all denna kreativitet som visades upp hade vi också aktiviteter för att locka till läsning och samtal om det lästa knutet till Astrid Lindgrens berättelser. I vårt skolbibliotek spelades "Astrid-Bingo" som gick ut på att välja från en lista med givna ord och skriva in dessa i en bingobricka. Därefter gällde det att lyssna noga på den lästa texten och kryssa de ord som fanns med i texten. Härlig aktivitet hos både stora och små.

Vårt fina skolbibliotek

 På vårt stora golv i entréhallen dukade vi upp ett stort memory där det gällde att para ihop rätt bild med rätt text. Underbart att lyssna till diskussionerna mellan stora och små. På skolgården välkomnades föräldrar med sånger skrivna av Astrid Lindgren samt en tipspromenad om både hennes liv och figurer. På fritidsavdelningarna erbjöds lekar "Som inte nudda golv" och skattjakt efter Astrid-figurer.

En annan aktivitet som barnen älskade att förbereda var att skriva gåtor åt sina föräldrar. Även här var det underbart att lyssna till samtalen som uppstod under Öppet Hus.

Sist men inte minst så bjöd vi på en inspirationsföreläsning om att Väcka Läshunger. Föräldrarna som anmält sig till denna inspirationsstund fyllde vårt skolbibliotek och fick tips och ideér hur de kan stötta sitt barns läsintresse. Att det ibland kan vara det förbjudna som lockar, att tidningar eller faktaböcker kan vara nybörjarläsarens väg in i läsningen, att vara närvarande och synliggöra sitt eget läsande m m. Mycket inspiration hämtat från Ann-Marie Körlings bok Väck Läshungern som vi dessutom lottade ut till några föräldrar.

Denna eftermiddag blev verkligen så bra som vi hoppats och är definitivt något vi kommer att göra fler gånger. 

Läsmysterium - en välbehövlig och spännande paus med lite eftertanke

Vi har haft några kämpiga dagar i specialundervisningen för åk 3. Vi har nämligen inlett provperioden i de nationella proven åk 3 och dessa prov är en anspänning vare sig man vill inte. Eleverna anstränger sig verkligen och gör sitt bästa och har man då lite svårt med att läsa och skriva är det en ännu större kraftansträngning att genomföra alla delar. Jag kände att vi behövde en paus och få ägna oss åt något lite kittlande, spännande och utmanande en stund.

Jag har tidigare använt mig av Läsmysteriet som UR har tagit fram på olika sätt men idag tänkte jag att eleverna själva skulle få lösa de mysterium som barnen i programmet utsätts för. Jag förberedde mig genom att se programmen och se vilka uppdragen var så jag kunde göra en variant av dessa i mitt klassrum.

Vi tittade på programmet från början till slut men när barnen i Läsmysteriet hade fått reda på sitt uppdrag i cellen så stoppade vi programmet och genomförde uppdraget i klassrummet. I den första cellen som barnen i Läsmysteriet kom till fanns en mängd böcker upphängda i taket och uppdraget var att hitta rätt förutsägelse till rätt titel. I mitt klassrum hade jag fixat 6 böcker med 6 förutsägelser. Eleverna skulle läsa och hitta rätt bok utifrån bilder och titlar. Ett uppdrag som både tränande avkodning och förståelse.

Boken handlar om en pojke med fart som tycker om att lira boll.


Boken handlar om en helt vanlig kille med superkrafter.



Boken handlar om stora människor som blir                                                                                            lurade av små barn när de försöker inta en borg.

Eleverna gick igång på uppdraget och var superstolta när de klarade det. Även barnen i programmet klarade samma uppdrag. Nästa cell handlade om att läsa mellan raderna. Att utifrån ledtrådar och sammanhang komma på vad texten syftar på. Jag stannande programmet precis när texten visade sig i programmet och mina elever fick försöka att tillsammans klura ut vad det skulle kunna vara och därefter med hjälp av magnetbokstäver bygga det aktuella ordet. 

Efter lite funderade så enades gruppen om att det måste vara drake de åsyftar och byggde det. Jag satte igång programmet och det jublades eftersom även detta uppdrag klarades av. 

Vi tittade klart på programmet och därefter hade jag förberett några uppdrag till för att läsa mellan raderna och klura tillsammans. Eleverna tränade både förståelse och skrivande. Nu när de fått en modell för detta med gåtor och skriva ledtrådar fick de öppna upp sina cromebooks och skapa egna i syfte att ge dessa uppdrag till förskoleklassarna på Världsboksdagen. Eleverna använder både appwriter för att höra att de skriver rätt, stavningskontroll och även röstinmatning vid svåra ord. Engagemanget gick att ta på i klassrummet och jag kände mig rätt nöjd med att ha gett eleverna ett andningshål och paus i provtider men ändå med ett syfte och bra innehåll. Kommer definitivt att göra detta fler gånger utifrån Läsmysteriet

Undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vi är inne på slutspurten på vår modul i Läslyftet. Vi har tillsammans läst, diskuterat, prövat i undervisningen och reflekterat kring samtal om text. För en som mig som älskar textsamtal och dessutom älskar kollegialt lärande har årets Läslyft varit något alldeles extra. Eftersom jag fungerar som handledare har jag lett diskussioner och strävat efter att alla skall känna sig delaktiga och få dela med sig av erfarenheter och reflektioner. Jag har självklart delat med mig av min undervisning men medvetet hållit tillbaka lite så nu till sista gången tänkte jag ta tillfället i akt att försöka sammanfatta modulen och koppla det vi läst till min egen undervisning.

Vi har läst 8 olika texter med 7 olika textförfattare. Det är läsforskare, språkutvecklare, författare, läsambassadör som skrivit texterna och det som blev lite häftigt när jag kopplade texterna  till min egen undervisning var att jag kunde hitta stöd hos alla skribenter. Det måste väl ändå betyda att min undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet??

Inför sista träffen skall vi dessutom på uppmaning av Ann-Marie Körling koppla till vår kursplan för att få syn på vilka mål vi arbetar mot när det gäller språkutvecklande arbetssätt, läs- och skrivstrategier m m. Den undervisning jag vill berätta lite om och koppla till texterna i Läslyftets modul är ett läs- och skrivprojekt för elever i åk 2 som jag möter 2 pass i veckan i specialundervisningen. Projektet kommer att beröra flera olika delar av det centrala innehållet i kursplanen mot svenska och svenska som andra språk.

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar 

samt förstår hur andra känner och tänker." 

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter- kommentera, återge och föra enkla resonemang
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. 
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag
• Enkla former för textbearbetning
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Den första texten i modulen "Samtal om text" är skriven av Ann- Marie Körling och hon påtalar många viktiga saker i den texten. Hon framhäver textsamtalets betydelse för elevernas språkutveckling och förmåga att ta till sig det lästa. Hon menar att textsamtalet också visar vad eleverna kan och vad man behöver fokusera på i sin undervisning för att göra den ännu mer tillgänglig för eleverna. Att förbereda ett textsamtal handlar om kreativitet - vilket syfte och vilket fokus, vad vill jag att eleverna får med sig.

Läsforskare Karin Jönsson har också skrivit en text och hon menar att i en läsargemenskap pågår en mängd aktiviteter som läsning, skrivande, samtal och lärande kring ett viktigt innehåll. Valet av text är viktigt - att det sätts i ett sammanhang.  I en läsargemenskap, kan eleverna klara av saker som de inte på samma sätt klarar på egen hand.

När jag valde text inför vårat läs-och skrivprojekt var det flera olika aspekter och syften som påverkade mitt val. Jag valde att läsa och utgå från Martin Widmarks bok "Cirkusmysteriet"

* Text som engagerar - mysterium att lösa
* Text som både tränar förståelse och avkodning
* Text som på många sätt tränar ordförståelsestrategier
* Text som modell för skrivande
* Text som utgångspunkt till ett fördjupat samtal
* Skapa läsengagemang och vilja att läsa fler deckamysterier på egen hand.

Hade jag varit klasslärare och valt denna text hade jag även skapat ett ämnesövergripande tema utifrån tema Cirkus. Precis som Körling för fram i sin text så måste man förbereda textsamtal, man måste läsa den aktuella boken, fundera över frågeställningar m m. Att jag valde just denna text berodde också på att jag under sommaren 2017 skrev en Lärarhandledning till boken och verkligen gjorde en djupdykning i textens innehåll.

Cirkusmysteriet- lärarhandledning

I modulen Samtal om text är även Barbro Westlund medförfattare och hon har många olika exempel på hur man kan närma sig en text. Hon menar att eleverna uppmuntras i att synliggöra sitt tänkande inför andra genom att använda sig av lässtrategier som att förutsäga olika händelser , själva formulera frågor, klargöra otydligheter, sammanfatta och göra kopplingar, men även att på annat sätt bearbeta texten. Läraren kan hjälpa eleverna och visa vägen genom att tänka högt.

Detta är ett förhållningssätt till texter som jag är van vid och det var därför naturligt att närma oss texten genom förståelsestrategier. Eleverna är väl bekanta med "Läsfixarna" sedan tidigare så det är inget nytt att förutspå, ställa frågor, reda ut ord o s v. Till boken och lärarhandledningen hör ett kopieringsunderlag där det finns sekvensbilder hämtade från varje kapitel som en hjälp för eleven att bära med sig förståelsen av textens innehåll och även använda för både träning i att återberätta och skriva.

Anna Kaya har också bidragit i modulen "Samtal om text" och delar med sig av många kloka infallsvinklar. Kaya menar att samtal om text kräver kunskap om texttypen och att man för samtal om hur man kan skriva texter med rätt struktur. Likväl som eleverna behöver utveckla lässtrategier av olika slag behöver de alltså utveckla olika skrivstrategier. I sin text berättar hon om Cirkelmodellen - cykeln för undervisning och lärande. I den modellen finns 4 olika faser som bygger på att eleven får tydliga stödstrukturer genom att man läser och samtalar tillsammans samt skriver och samtalar tillsammans före det egna skrivandet.

I vårt Läs och skrivprojekt är det boken Cirkusmysteriet som är modelltexten. Före läsningen förutspår vi och bygger upp förförståelse både kring vad Cirkus är och vad ett mysterium är. Fördelen med deckarserien om Lasse och Maja är att det finns mycket digitalt material att tillgå. Det finns t o m en interaktiv karta över staden Valleby som man tillsammans kan traska runt i före man börjar läsa boken. Upptäck Valleby. När det sedan är dags att börja läsa har vi hela tiden med oss fokuset hur författaren har löst olika saker. Under första kapitlet har vi fokus på miljöbeskrivning, därefter personbeskrivning, händelser, ledtrådar och så småningom även hur författaren löser detta med en bra upplösning och slut. När vi stiftat bekantskap med boken, fått reda på vilka huvudpersonerna är och var det hela utspelar sig samt vilket mysterium som ägt rum är det dags att tillsammans planera en gemensam deckarhistoria. 

För att få struktur på en berättande text kan man använda den grafiska modellen "Berättelseansiktet" som Westlund ger exempel på i sin text i modulen "Samtal om text". " För skönlitteratur kan ”Berättelseansiktet” (Story face- strategy) användas, beskriven i Staal (2000). Berättelsestrukturen återges genom ögonen (tid och ställe respektive huvudpersoner), näsan (problemet identifieras) och munnen (antal händelser). På ögonfransarna kan beskrivningar skrivas in."

Körling menar att det är viktigt att man samtalar med eleverna om begreppen utkast, manus och utgivning. "Genom att benämna de olika faserna i skrivprocessen med begrepp som utkast, manus och utgivning kan vi skapa medvetenhet om att texter utvecklas i dialog med andra. Utkast är idéer, manus tvättas och skrivs om innan de publiceras och slutligen möter de en större läsekrets."(Körling)

När vi planerat vår gemensamma berättelse så får eleverna planera sitt eget Mysterium och fylla i ett eget berättaransikte. Viktigt för dem att veta att detta bara är ett utkast och att man kan ändra sig flera ggr under resans gång. 

Precis som Kaya för fram i sin text så behöver många elever tydliga stödstrukturer och I Cirkelmodellen skriver vi som sagt gemensamt före eleverna skriver på egen hand. För skrivandet använder jag ett digitalt program som heter Storyjumper som är helt fantastiskt i detta avseende. Jag kan skapa ett lärarkonto där jag lägger in elevkonton. Den gemensamma boken benämns klassbok och de enskilda böckerna ligger på elevernas egna inloggningar som jag kan komma åt och ta del av. Jag kan följa deras skrivutveckling från början till slut. 

                                                     Deckargåtan om den försvunna korgen

Vårt läs- och skrivprojekt fortlöper sedan på liknade sätt. Vi har olika fokusområden och berättelsen skapas i 6 steg utifrån den planering som gjorts. Före vi skriver läser vi i Cirkusmysteriet för att se hur Martin Widmark löst att beskriva olika saker, hur han beskriver de misstänkta och hur så småningom Lasse och Maja kommer fram till vem som är tjuven. På vår vägg i klassrummet växer ett persongalleri fram med text som påminner oss om vilka personerna är hämtade ur boken. 

Gunilla Molloy är också textförfattare i modulen Samtal om text och det hon visar på i sin text är hur olika typer av läsloggar kan skapa struktur och ge eleverna möjlighet till tanketid före de skall samtala om textinnehållet. I vårt läs- och skrivprojekt har eleverna egna läsloggar där de skriver ner frågor, sammanfattar, tar upp nya ord m m. Där kan de ganska tidigt få uppdraget att skriva ner vem de tror är tjuven i Cirkusmysteriet och förklara hur de kommit fram till det. De kan också fundera över hur det kan vara att vara cirkusartist och leva på resande fot hela tiden. Frågor och tankar som kommer upp i dessa loggar kan föra textsamtalet vidare och fördjupa samtalen att också bli sokratiska. Ann Philgren som skrivit om just detta i modulen "Samtal om text" visar på en modell som gör eleverna engagerade i textens innehåll. 

 1. Samtalen inleds med en fråga, som alla deltagare ombeds besvara. Eleverna har haft möjlighet att före samtalet ta del av texten genom att läsa den själva och/eller genom högläsning, gärna flera gånger. Frågan innebär att var och en tar ställning till texten utifrån sin egen förförståelse. Deltagarna ges möjlighet att tänka igenom frågan under någon minuts tankepaus. Därefter besvaras frågan av alla deltagarna. Genom att lyssna på de andras idéer upptäcker deltagarna att det finns flera tolkningar.

 2. Därefter följer deltagarnas tolkning och analys av texten. Här arbetar gruppen tillsammans för att försöka komma till en bättre förståelse, genom att granska såväl texten som deltagarnas utsagor kritiskt. Man uppmuntras att underbygga sina uttalanden genom att referera till texten, att bygga vidare på det som tidigare sagts m m. 

 3. Slutligen uppmanar samtalsledaren deltagarna att återkoppla till egna vardagserfarenheter, genom att ställa en värderande fråga utifrån diskussionen av texten. 

 4. Efter dialogen är det viktigt att föra ett kort metasamtal om hur deltagarna tycker att de lyckats i dialogen.

I vårat läs- och skrivprojekt var det framförallt en sådan fråga som vi hade ett fördjupat samtal om och det var just hur det skulle kännas att leva på resande fot hela tiden. Hur flickan i Cirkusmysteriet faktiskt t o m kunde gå så långt att hon började stjäla för att hon så gärna ville bo på ett ställe, gå i skola o s v. 

Den sista texten i modulen "Samtal om text" är skriven av Ann-Marie Körling och där lyfter hon hur lärarens nyfikenhet och lyhördhet på vad och hur eleven skriver kan utvecklas. Att man i textsamtal om elevernas egna texter  bekräftar, påverkar och utmanar elevens lärande. 

I vårt läs- och skrivprojekt sker även detta. Efter att eleverna har skrivit på egen hand om e x personbeskrivningar av huvudpersonerna lyfter vi texterna inför kamraterna och pekar på det som vi ser är bra och om det är något som eleven kan tänka på att utveckla. Vi har använt oss av 2 stjärnor och en önskan i detta. Jag har även kunnat lyfta saker jag sett att fler elever haft svårt med i sitt skrivande och visat på det gemensamt.

Nu när vi kommit en bit in i projektet kan jag säga att det är ett projekt som engagerar och som sätter läsa och skriva i förhållande till varandra - visar på att det hör ihop. Nu skall vi bara se till att vi får en mottagare för våra böcker vilket Körling framhäver är väldigt viktigt för bl a motivationen. Eleverna kommer att få läsa sina digitala böcker i sina klasser, de kommer att få hem dem utskrivna och förhoppningsvis har vi snart också en gemensam blogg där vi kan publicera texterna. Kanske kanske kan vi även söka pengar och få besöka Cirkusmysteriet på riktigt. 

http://www.xn--barnutstllningar-2nb.nu/2017/07/27/lassemaja-cirkusmysteriet/