onsdag 10 augusti 2016

Stor tacksamhet samt tillförsikt till ett nytt läsår

Känner mig så tacksam över att jag fått den möjlighet som jag fått att dela med mig av min undervisning i form av lektionsplaneringar, bloggande och föreläsningar. Under de senaste åren har jag fått möjlighet att åka både inom och utanför Sveriges gränser och dela med mig. Idag var det dags igen att möta pedagoger och inget gör mig gladare när alla pedagoger som lyssnar använt "En läsande klass" på ett eller annat sätt och att klassrummen jag stiger in i visar på att läsning är viktigt. Att pedagoger runt om i Sverige verkligen uttrycker sin tacksamhet över att detta material finns och berättar om hur de använt texter och lektionsplaneringar. Det är så häftigt! Jag är dessutom övertygad att det det leder till en framgångsrik läsutveckling oavsett förutsättningar.



För mig blir det nu oerhört viktigt att visa på att en strukturerad undervisning i lässtrategier är en del i ett språkutvecklande arbetssätt och att läsning och skrivning går hand i hand.  I vår kommun Nyköping står vi inför en jättesatsning genom Läslyftet som innebär att alla pedagoger från f - 9 kommer att släppa eleverna kl 14.00 på onsdagar och sedan tillsammans i ett kollegialt lärande utveckla vår läs- och skrivundervisning. På min skola har vi valt 2 olika moduler att inleda med. F-3 kommer att djupdyka i läsa och skriva i alla ämnen och 4-6 skriva i alla ämnen. Jag kommer att vara handledare för den senare och har börjat att förbereda mig så smått.

Under sommaren har jag läst 3 "godbitar" inom området samt läst artiklar och sett filmer som hör till den modul vi skall arbeta oss igenom. De 3 godbitarna är Westlunds "Aktiv läskraft" och Gears "Att läsa och skriva Faktatexter". Westlund skriver inledningsvis i boken; "Det är samtliga lärares ansvar, oavsett vilket skolämne man undervisar i att ge eleverna stöd att utvecklas till framgångsrika läsare. En aktiv läsförståelseundervisning, där läraren är medveten om vad, hur och varför hon/han undervisar på just det viset bör löpa som en röd tråd genom hela skoltiden". Detta gäller förstås även skrivundervisningen. Eleverna får inte lämnas ensamma i sitt skrivande utan ges stöd, modeller och verktyg.

Adrienne Gear menar att vi kan använda läsförståelsestrategier omvänt, det vill säga som verktyg för att fundera vem som är mottagaren till text som skrivs. Vad syftet är med texten och vad som är typiskt för denna texts struktur. Vårt medvetna strukturerade arbete i läsförståelsestrategier blir en hjälp till att skapa egen text framförallt genom att vi bearbetat modelltexter tillsammans då vi pekat på genretypiska drag, specifika ord och uttryck, struktur m m. Men det gäller även här att gå från det gemensamma läsandet/skrivandet till det egna och att inte lämna eleverna ensamma i sitt lärande.  Jag har sagt det förut men säger det igen. Cirkelmodellen och läsförståelsestrategier går hand i hand. Med modulen skriva i alla ämnen i vårat Läslyftsarbete kommer vi att få många möjligheter att hitta exempel på detta. Jag ser verkligen framemot ett nytt läsår med nya möjligheter.

onsdag 15 juni 2016

En läsande klass

Igår var Barbro Westlund i Nyköping för att starta upp vår Läslyftssatsning där alla f-9 skolor deltar i hela kommunen. Hennes föreläsning var mycket uppskattad men återigen i sin egenskap av forskare förmanade hon kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Att man följer lektionsplaneringar utan att reflektera över det man gör. Att pedagoger befinner sig i "the comfort zone" och vi i framtiden kommer att se elever som blir sittande med övningar och stenciler istället för att samtala om text på djupet.
 - Att undervisning i läsförståelse blir en isolerad färdighetsträning.

Westlund berättade om fallgroparna och menade att det inte finns EN läsförståelsemodell och inte EN forskning. Hon framhävde den skickliga pedagogen som det bästa bedömningsverktyg och den som skall göra de viktiga didaktiska valen. Det kan ingen annan göra åt dig! Att utveckla en läsförståelse är komplext och det krävs ett känslomässigt engagemang. Det är pedagogen som måste välja de texter som han/hon tycker engagerar och väcker någonting hos honom/henne. Det kan ingen annan göra!

Jag håller med Barbro Westlund i mycket och jag förstår hennes oro men vi har aldrig någonsin sett "En läsande klass" som en receptbok och hoppas verkligen inte att pedagogerna runt om i landet ser det så.


I vår gemensamma inledning i studiehandledningen skriver vi;

Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta.
Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp

I vår inledning till åk 1-3 skriver vi; 

Lektionsförslagen som vi presenterar i denna bok ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen.

Vi vill heller inte att man ser "En läsande klass" som en metod utan ett förhållningssätt till texter. Forskare Christina Olin Scheller som också föreläste på Läskonferensen för fram ett arbetssätt som hon kallar "Dialogisk strategiundervisning". Att man använder strategierna som stöd och för att skapa struktur i textsamtalen. Hon presenterade 7 olika strategier som de har använt på skönlitterära texter. Detta arbetssätt har många likheter med den undervisning som förekommer i våra klassrum och som vi delar med oss av i Studiehandledningen "En läsande klass".Vår undervisning vilar på 3 ben; högläsninge, strategier och dialog. Vi har precis som Christina Olin Scheller fler strategier än de 4 som RT utgår ifrån och vi har liksom henne valt att arbeta med strategin visualisera/se inre bilder. Vi skapade Konstnären för att vi pedagoger som skrivit studiehandledningen tycker att denna strategi är viktig och för att vi använder den mycket i vår undervisning.

Barbro Westlund förde också fram faran att fastna i figurerna och att strategianvändningen blir instrumentell. I vårt förord till En läsande klass skriver vi att lässtrategierna skall fungera som mentala verktyg för ökad förståelse. På varenda föreläsning berättar vi att "Lässtrategier används för att ge tillfälliga stödstrukturer för tänkandet." "De är inget mål i sig." "Målet är att på djupet förstå det man läser." Det är Westlunds egna ord som vi har tagit fasta på och citerar. På varenda sida i handledningen åk 1-3 skriver vi dessutom att det är viktigt att diskutera tankar och frågeställningar som kommer upp även om de inte hör till just denna strategi.

Varje lektionsplanering inleds med ett tydligt syfte där vi också förklarar varför vi har valt de texter som vi har valt. Texterna har valts med omsorg för att skapa engagemang och för att passa till en viss strategi. Texterna skall ses som ett smörgåsbord där man väljer och vrakar och tar det som passar en själv och sin egen undervisning.

Barbro Westlund är orolig för hur detta projekt skall landa och det respekterar jag. Vi skall göra allt som står i vår makt att det landar rätt. Genom olika verktyg kan vi förhoppningsvis påverka;
-Cirkelstöd
-Föreläsningar
-Facebookgruppen
-Filmer från UR
- Blogg


Vår förhoppning är att detta projekt skulle kunna leda till;

Skapa ett gemensamt språkbruk - 
ett metaspråk för både lärare och elever.

Ge elever rika lärtillfällen att träna läsförståelse - 
börja så tidigt som möjligt.

Ge pedagoger i alla ämnen möjlighet att stödja elevernas utveckling av läsförståelse genom att använda olika genrer och texttyper. 

Ge eleverna verktyg att på djupet förstå en text genom att pedagogen tänker högt och låter ansvaret successivt övertas av eleverna under lärarens vägledning.

Genom att samtala kring bra, engagerande texter  skapa ett läsengagemang hos eleven som förhoppningsvis resulterar i ökad LÄSLUST

Jag vill också passa på att peka på likheterna med "Reading Power" och "En läsande klass" som Barbro Westlund lovordar. Delar här ett inlägg som jag skrev från förra våren.


"Reading power och En läsande klass"

"Reading Power is a practical reading comprehension program designed to help students learn specific thinking strategies to use while they read and to develop a language of thinking."

Jag bara älskar ordet "READING POWER" och det program som pedagoger arbetat fram kring undervisning i läsförståelse i Canada. Förgrundspersonen heter Adrienne Gear och hon har under 10 år arbetat fram detta strukturerade undervisningsprogram som spritt sig i Canada. Hon är verksam lärare i British Columbia och har även skrivit fler böcker om sin undervisning. Hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning. Läs mer här!

På Läskonferensen i Stockholm den 24 april hade jag förmånen att få lyssna på henne som föreläsare. På ett enkelt humoristiskt sätt berättade hon hur hon vägleder sina elever till att bli riktigt goda läsare med en bra läsförståelse både på skönlitterära texter och faktatexter. Många av oss som lyssnade blev väldigt inspirerade och delandet fortsatte även på twitter och facebook. En pedagog vid namn Åsa Edenfeldt har sammanfattat sina intryck från föreläsningen.  http://strategierforlarande.se/2015/04/24/forelasning-med-adrienne-gear-att-lasa-faktatexter/

Eftersom "En läsande klass" har fått rätt mycket och svidande kritik från läsforskare här i vårt land kan jag ju inte låta bli att föra fram likheterna med "reading power" - ett program som lovordas av bl a Barbro Westlund. 

Dessa 6 likheter kunde jag se tydligt utifrån Adriennes föreläsning och det stärker mig i min uppfattning att "En läsande klass" också är ett undervisningsprogram som man kan använda sig av inledningsvis för att få verktyg att undervisa mer strukturerat i läsförståelse.

Reading Power och En läsande klass har detta gemensamt:

* 5 strategier för att det skall bli greppbart för pedagoger och elever.

* Introducerar en strategi i taget men har som mål att kunna använda alla strategier på olika typer av texter.

* Textbank med texter som passar till en viss strategi.

* Eleverna ställer egna frågor på texten istället för att bli serverade med färdiga frågor

* Strategin "Visualisera" finns med bland de 5.

 * Konkretisering av strategierna i form av bilder och figurer inledningsvis.

De 5 strategierna i Reading Power

Vikten av att ställa egna frågor

Textbank utifrån strategierna

Enligt Adrienne Gear så är det väldigt bra att fokusera på en strategi i taget i början för att befästa den men att målet i slutändan är att läsaren skall kunna använda alla strategier på olika typer av texter.

Enligt Adrienne är det också bra att inte ha alltför många strategier att utgå ifrån i sin undervisning. Det måste vara greppbart och därför har hon valt ut 5 stycken. 

En nyckel till att förstå texten på djupet är att lära eleverna att ställa egna frågor inte servera dem med färdiga.

 Att Visualisera ses som en så pass central strategi att den får ta plats bland de 5. Enligt Adrienne finns det texter som passar extra bra för att träna en viss strategi och i hennes klassrum har hon organiserat böckerna på det viset.

I "En läsande klass" har vi 5 strategier, Vi har en textbank uppbyggd dels utifrån teman men också utifrån vilken strategi vi tränar och som passar bra till texten. I en läsande klass introducerar vi strategierna på ett genomtänkt strukturerat sätt med en strategi i taget."Reportern" är en nyckelstrategi och eftersom vi upplevde att vi saknade en strategi i RT så skapade vi Konstnären - att visualisera. 
Vikten av att ha mentala verktyg/tankestöd inledningsvis Det är svårt att sätta ord på hur vi tänker och med yngre barn måste vi konkretisera. Adrienne använde pusselbitar i ett barns hjärna, vi använder figurer. Syftet är detsamma. 
Det känns som om vi inte är helt ute och cyklar...

Marie Trapp

lördag 28 maj 2016

Att förstå vikten av att läsa rubriker och bilder i beskrivande text

Under veckan som varit har jag i mina små läsgrupper med elever i åk 2 fokuserat på strategin att förutspå och sammanfatta och i det arbetet försökt visa eleverna hur viktiga rubrikerna, underrubrikerna, bilder och bildtexter är för att läsa och förstå en beskrivande text. De elever som jag träffar och stöttar lite extra har svårt både med avkodning och textförståelse och jag försöker få med träning av läsningens olika delar så mycket det bara går på arbetspassen. För mig är det också viktigt att visa på hur läsa och skriva hör ihop vilket gör att vi också förutom att vi läser, samtalar om text också skriver lite.

Till detta pass hade jag förberett mig genom att jag tagit bort texten från en beskrivande text om bin. Kvar blev rubriker, underrubriker, bilder och bildtexter. Eleverna fick varsitt sådant papper framför sig med uppmaningen att först fundera vad detta är för typ av text och vad den kan tänkas handla om. Vi plockade även fram den gemensamma förkunskapen i gruppen genom att samtala om vad vi visste om det aktuella ämnet.

Efter det tittade vi noga på bilderna och bildtexten tillsammans. Vi läste en rubrik i taget och samtalade om vad det skulle kunna stå under den om texten hade varit där. Eleverna kom med förslag och sedan fick var och en skriva det de tyckte kunna passa.

Vi arbetade oss igenom hela pappret på detta sätt och eleverna fick sedan läsa upp för varandra vad de skrivit under resp.rubrik/underrubrik. Förväntan inför att läsa den riktiga texten gick nu nästan att ta på. Vi delade upp läsningen som vi brukar, att en elever läser en mening och att en annan elev sedan tar vid. Det gäller att följa med i texten när kompisarna läser. Under läsningen reder vi förstås också ut oklarheter och nya ord samt ställer frågor till varandra på textens innehåll. Eleverna var nöjda med att deras text stämde så bra med den riktiga texten och i några fall tyckte de att de lyckats bättre än författaren när det gäller att koppla rubrik - text.

Min förhoppning är att eleverna genom detta lektionspass fick med sig hur viktiga rubrikerna, underrubrikerna, bilderna och bildtexterna är i beskrivande text. Att de kan ta med sig detta och använda det nästa gång de läser en beskrivande text på egen hand.

Reflektioner kring året som gått

Från den lilla lilla skolan till den stora innebar en hel del förändringar för mig. Jag gick från en kombinerad tjänst som klasslärare/speciallärare till att bara vara speciallärare med ansvar för runt 120 elever. Att ansvara och räcka till för så många elever kräver ett nära samarbete med klasslärare, bra rutiner för kartläggning och uppföljning. Det kräver att vi tidigt får syn på de elever som behöver mest och prioriterar hur vi skall fokusera när det gäller specialpedagogiskt stöd.

Innan läsåret startade funderade vi mycket över hur vi skulle kunna möta eleverna i åk 1 som börjar skolan med så skilda förutsättningar och erfarenheter. Genom tidig kartläggning kunde vi konstatera att det fanns elever som endast kunde ett fåtal bokstäver och andra som läste kapitelböcker. 
Mitt klassrum
Läshörnan









För att möta våra "ettor" där de befann sig valde vi att lägga två pass i veckan med grupper av elever indelade efter hur långt de kommit i sin läs- och skrivinlärning. Detta var inte några fasta grupper utan eleverna kunde glida lite emellan så att det blev bra för alla. Detta innebar att vi hade en grupp med läsare som kunde gå vidare och läsa olika texter i läsgrupper, skiva gemensamt, i par m m. Att vi hade en grupp som precis kommit igång med läsningen och som arbetade med att träna ordbilder, läsflyt m m och att vi hade en tredje grupp som vi kallade för kodknäckarna. De elever som när de började skolan inte kunde så många bokstäver och inte knäckt läskoden. Denna tredje grupp var mindre än de andra och vi valde dessutom att ha två pedagoger där. 11 elever på en lärare och en speciallärare gjorde att vi kunde möta eleverna på ett helt annat sätt och anpassa till varje liten individ. 


Under höstterminen kände vi ganska snart att det var bättre och mer naturligt att göra 4 grupper och att jag som fortfarande hade hand om "Kodknäckarna" fick hjälp av resurspersoner också. På det viset kunde vi anpassa undervisningen ännu ett snäpp och dessutom minska ner barnantalet i grupperna. Under mitt första år på denna större skola är det nog dessa pass och detta sätt att möta eleverna som har tilltalat mig mest. Jag har verkligen känt ren och skär glädje när eleverna ljudat så det stått härliga till i klassrummet och alla har varit motiverade till skolarbete. Mina kodknäckare har mötts av en väldigt strukturerad undervisning med ett återkommande arbetsschema som jag under året bara ändrat ytterst lite i då det fungerat så bra. Eleverna har arbetat med Ugglebok/Arbetsbok, Palinspel, Memory och dator. De har upplevt att de klarat av uppgifterna och jag har successivt kunnat försvåra innehållet men med samma verktyg. 

Mina kollegor vittnar om liknande upplevelser. Elever som är motiverade till olika uppgifter då de är anpassade efter där de befinner sig. Mindre tragglande i arbetsböcker, mer fri skrivning och textsamtal.

Vår oro inför detta arbetssätt handlade om hur eleverna skulle fixa att byta klassrum och pedagog, att gruppera skulle bli oflexibla och hur föräldrar skulle reagera. Eftersom vi haft dessa pass 2ggr/vecka på bestämda tider så var det bara en kort inkörsport för eleverna tills det var helt naturligt för dem att byta rum och lärare. Vi har under läsåret utvärderat elevernas arbete och kunskapsinhämtande och låtit elever flytta mellan grupper utifrån behov. På föräldramötet tidigt i höstas berättade vi om detta arbetssätt och sedan har föräldrarna fått följa arbetet i de olika grupperna på vår site. Vi har bara fått positiv respons.

Våra kartläggningsverktyg och utvärderingsverktyg detta läsår har bestått i Skolverkets bedömningsstöd och Legilexi. Läs mer här!  http://marietrapp.blogspot.se/2015/12/att-fa-syn-pa-och-folja-varje-elevs.html Efter att ha använt Legilexi under hela detta läsår fick vi ett mycket tydligt verktyg att visa för elever och föräldrar på vårens utvecklingssamtal. Genom Legilexi får vi syn på elevens hela läsutveckling. Den fonologiska medvetenheten, bokstavskännedom, avkodning, språkförståelse och läsförståelse. Eleven kan själv se sina framsteg i mycket tydliga staplar och diagram och dessutom finns förslag på vad nästa steg kan vara just för denna elev. Detta verktyg ger verkligen en bild av utvecklingen och tillsammans med Skolverkets bedömningsstöd som tydligt visar om eleven nått dit den förväntas i åk 1 tycker vi att vi har en mycket bra bild av varje elev inför starten i åk 2.

tisdag 19 april 2016

Läsfixarna hjälper till att leta ledtrådar och lösa mysterier.

UR's nya serie inom läsinspiration och läsundervisning heter "LÄSMYSTERIET". Serien riktar sig till elever i mellanstadieåren men jag kan lova att våra yngre elever också kommer att gå igång på detta program. En introduktion till att prata och använda förståelsestrategier på ett fantastiskt utmanande och motiverande sätt. I det första programmet får barnen utmaningar som innebär att man förutspår och att man läser mellan raderna. I det andra programmet handlar det om att reda ut ord genom att sätta dem i ett sammanhang samt plocka ut nyckelord i en faktatext och sammanfatta. Precis som inför alla andra lässtrategilektioner är det viktigt att vara förberedd, ha läst/ sett det aktuella texten/avsnittet och funderat ut hur programmet kan bli ännu mer meningsfullt och levande i klassrummet. 

Mitt förberedelsearbete före avsnitt 2 handlade om att skriva ner de texter som var aktuella i programmet, de ord som skulle utredas samt de nyckelord som var aktuella i den faktatext som presenterades. Därefter var det också viktigt att fundera ut passande stopp i avsnittet för att göra eleverna delaktiga och aktiva under programmets gång.

Det som tilltalar mig mycket är att man i denna produktion har valt att föra in symboler som jag tror många elever känner igen. När det handlar om frågor, textkoppling och att läsa mellan raderna symboliseras det med ett frågetecken, när det handlar om att reda ut ord är symbolen ett förstoringsglas och när det handlar om nyckelord och att sammanfatta - ett lasso. De symboler som våra elever idag förknippar med "Läsfixarna" och strategier att använda under läsningen. Mina elever som bara går i åk 1 köpte dessa symboler rakt av och vi kunde inför varje utmaning stanna när symbolen visade sig och prata om vad denna utmaning skulle kunna handla om.


När symbolen "Förstoringsglas" dök upp associerade eleverna direkt till "Detektiven" och  förstod  att det handlade om att reda ut ord. Vi läste den lucktext som utmanarna i programmet blev tilldelade och skrev upp de ord som skulle föras in på rätt plats i lucktexten. (Jag hade i förväg skrivit upp lucktexten på tavlan och dessutom skrivit orden på vita flyttbara lappar.) Tillsammans prövade vi att sätta olika ord på olika platser i texten och ganska snart hittade vi rätt. Orden passade i ett sammanhang och texten fick en mening. Vi hade klarat uppdraget så nu återstod bara att se om även barnen i programmet gjorde det.

Det var dags för utmaning två i programmet och symbolen "Lasso" dök upp. Jag stannande programmet och vi pratade om vad det symboliserade och vad det är vi gör när vi använder Cowboyen. Att vi plockar ut det viktigaste i en text och sammanfattar det. Vi repeterade också vad nyckelord är och hur man kan använda de för att komma ihåg vad en text berättar. Vi tittade vidare och fick se hur barnen i programmet mötte en faktatext om spindlar. Samma text hade jag också skrivit upp på tavlan och när barnen i programmet läst texten kunde vi lugnt läsa den ännu en gång och därefter plocka ut de ord vi tyckte var viktiga. Efter att vi plockat ut nyckelorden blev det lite kul att se vilka nyckelord som valts ut i programmet och vilka ord som direkt kunde väljas bort. Eleverna fick precis som barnen i programmet sammanfatta texten utifrån nyckelorden. (Faktatexten var då utsuddad) Detta gjordes parvis och det blev en hög elevaktivitet i klassrummet. Efter att vi gjort samma utmaning som i programmet tittade vi förstås om barnen också skulle klara utmaningen. Vi fick se hur de klarade att få en andra ledtråd och nu var det inte så svårt att fundera ut vem som låg bakom mysteriet med de avklippta rosorna. Mina elever jublade när barnen klarade mysteriet och frågade raskt därefter när vi skall se del 3.

Ja, nog är detta ett program som kommer att tillföra ännu en dimension i vår lässtrategiundervisning. Tänker att jag under några kommande lektioner skall genomföra fler liknande utmaningar i klassrummet med både texter där man måste läsa mellan raderna, reda ut ord och sätta in dem i ett sammanhang samt plocka ut nyckelord och sammanfatta faktatexter. Vi kommer att skapa vårt eget Läsmysterium.


onsdag 13 april 2016

Ett smakprov från Bokstavslandet

Tillsammans med Marika Nylund Ek skriver jag en lärarhandledning och arbetsbok till "Livet i Bokstavslandet" åk 2. Verkligen superkul att skapa ett läromedel som utgår från det vi tycker är viktigt. Ett helhetstänk där läsa och skriva går hand i hand med tydliga stödstrukturer och ett språkutvecklande arbetssätt. Läseböckerna med texter av Ulf Stark innehåller både berättande texter och andra texttyper. Berättelserna om huvudpersonerna i Bokstavslandet varvas med genretexter som passar in i helheten. Barnen åker på utflykt och vi får läsa beskrivande text om utflyktsmålet, barnen har fotbollsträning och match och vi får läsa beskrivande och instruerande texter om fotboll o s v.  Eftersom texterna i läseboken är färdiga så var jag ju bara tvungen att häromdagen pröva en av texterna och tillhörande arbetsuppgifter i den etta som jag är i på tisdagar.

Ett kapitel i Läseboken handlar om Dennis, en hund som en dag är försvunnen. Hans ägare Börje är alldeles förkrossad och barnen vill hjälpa honom med att göra en efterlysning på hunden. Genom att beskriva utseende, egenskaper och andra kännetecken så vill barnen försöka få fatt i Dennis. Börje berättar att Dennis alltid kommer när man ropar på honom och till hans stora glädje är det precis vad hunden gör när han kallar på honom. Utifrån detta pratade jag och eleverna om deras erfarenheter av efterlysningar och borttappade saker/djur/personer. Vi gjorde en stödmall på tavlan där vi förde in nyckelord från modelltexten om Dennis. Därefter skrev vi en gemensam efterlysning på tavlan tillsammans. Eleverna fick komma med förslag på formuleringar, meningsbyggnad m m. Utifrån denna mall fick sedan eleverna skapa sina egna efterlysningar.

Detta arbetssätt utgår från Cirkelmodellens fyra faser vilket genomsyrar hela arbetsboken som vi skrivit till Bokstavslandet.

Att ge eleverna stödstrukturer med mallar, modelltexter, gemensamt skrivande m m gör att alla elever känner sig trygga och kan engageras i uppgiften och detta var verkligen en skrivuppgift som engagerade. Några valde att skriva en egen efterlysning om Dennis, andra skrev om en mormor som försvunnit, en tredje om en undulat m m. I klassrummet skapades alla möjliga efterlysningar som eleverna efter att de skrivit klart läste upp för varandra. Extra roligt är det när ord och begrepp från modelltexten dyker upp i elevernas egna texter. Ordet tjänstvillig var ett ord vi redde ut under läsningen och som sedan var vanligt förekommande i elevernas egna texter.





fredag 18 mars 2016

Att hitta rätt i mötet med elever i behov av särskilt stöd och elever med annat modersmål.

Läsning är en sammansatt färdighet vilken bygger på olika avkodnings- och förståelseprocesser. Avkodning innebär att läsaren känner igen, kan uttala och får tillgång till ordets mening. Denna färdighet byggs upp över tid. Varje gång läsaren möter ett specifikt ord stärks minnesbilden av ordet och småningom kan ordet snabbt och säkert kännas igen. Ordavkodningen är då automatiserad och förståelseprocessen kan inledas. Läsförståelsen möjliggör att läsaren kan hitta en betydelse i texten, reflektera över den och dra slutsatser. Avkodningen och läsförståelsen har ett nära samband med varandra. Samtidigt spelar motivationen en avgörande roll vid läsningen. God läsutveckling kräver därmed avkodning, förståelse och motivation. Om någon av de här faktorerna är noll blir också produkten noll. Formeln blir alltså: Läsning = avkodning X förståelse X motivation

Under de tidiga skolåren ser jag det därför som oerhört viktigt att träna dessa båda delar parallellt. Avkodningen för att uppnå läsflyt och förståelsen för att få en mening och skapa läsmotivation/engagemang. I mitt specialläraruppdrag möter jag elever som måste arbeta hårt för att automatisera avkodningen och det kräver många varierade verktyg där datorn är ett fantastiskt motivationshöjande redskap. Det är av oerhörd vikt att dessa elever får lagom svåra uppgifter anpassade efter individen för att känna tilltro till sin förmåga. Jag möter också elever som har en automatiserad avkodning men brister i förståelsen. Många av våra elever med annat modersmål är hjälpta av tydlig struktur och förståelsestrategier för att kunna närma sig även en enkel text och förstå den på flera plan.

Efter dagens möte med mina elever då vi både tränat avkodning och förståelse är jag övertygad om att jag hittat rätt med den enkla lilla uppgift jag serverade. Jag kunde se det i deras iver och engagemang att ta till sig uppgiften och i deras kommentarer som var ljuvliga för ett frökenhjärta. -"Det här var kul!"- "Får jag läsa nästa?" "Finns det ingen 4:a?"


Uppgiften bestod av att angripa en kort text uppdelad i 3-4 meningar som var sönderklippta i tre delar. Dessa texter skulle eleverna först läsa tyst för sig själva och sedan högt i en mindre grupp. Under läsningen skulle eleverna använda de förståelsestrategier vi tränat på och efter att meningen var läst stanna upp och samtala om det lästa. Här följer ett exempel på en av de texter som fanns med.

1. Erik och Per lekte bland isflaken på en sjö.

2. De blev modigare och modigare och hoppade från det ena isflaket till det andra.
  
3. Plötsligt befann sig Erik i vattnet.


Så gott som alla elever fastnade på ordet isflak och vi hjälptes åt att reda ut ordet. En pojke förklarade med hjälp av våra pappersremsor på bordet. "Om bordet är sjön så är pappersbitarna isflak som guppar runt där." Efter att den första meningar var läst fick eleverna ställa frågor på den samt förutspå vad de tror kommer att hända framåt utifrån de få ledtrådar de fått.

Genom att vi bearbetade dessa små korta texter tillsammans så var eleverna mycket ivriga att få reda på fortsättningen. Vi upprepade arbetsgången genom att läsa tyst, läsa högt, utreda oklarheter, ställa frågor samt förutspå. Vid några tillfällen pratade vi även om de inre bilder som skapats genom läsningen. Efter att ha läst mening 2 pratade vi om hur man är när man är modig och om pojkarna var modiga i denna situation. En elev uttryckte mycket klarsynt att pojkarna inte är ett dugg modiga utan istället dumma. Att de inte fattar hur farlig denna lek är. 

Efter att ha läst mening nr 3 kunde vi komma fram till att vi genom ledtrådar i texten kunde förstå varför Erik hamnat i vattnet. En elev frågade: -"Vad skulle du ha gjort i Eriks situation" och en annan - "Vad skulle du ha gjort i Pers situation om en kompis hamnade i iskallt vatten?" Vi hade fina och lärande diskussioner inom detta område med utgångspunkt i en text bestående av endast tre meningar.  En elev var mycket frustrerad att det inte fanns någon 4:a att läsa. Vi bestämde oss därför att skriva ett gemensamt slut på denna text.



De små textavsnitt jag använde till denna uppgift är hämtade ur Monika Reichenbergs bok "Läsförståelse genom strukturerade textsamtal". En bok jag rekommenderar varmt både i undervisning med elever i behov av särskilt stöd men också med elever med annat modersmål. 

onsdag 2 mars 2016

Vikten av att läsa bilder för att förstå en text på flera plan

Jag har vid flera tillfällen tipsat om en serie av lättlästa böcker som handlar om familjen Monstersson av Mats Wänblad. Den senaste boken i serien handlar om Mysis som blir sjuk och måste gå till veterinären.
Dessa böcker är perfekta för nybörjarläsaren men också att använda som utgångspunkt i ett textsamtal. Att dessa böcker är så bra att använda i textsamtal är för att bilderna är läskigt bra och att man faktiskt är tvungen att läsa dem för att förstå vad som händer mellan raderna i texten. För att verkligen kunna läsa både text och bilder när man läser boken i helklass så valde jag att scanna in bilderna och ta upp dem på smartboaren under läsningen. Då kunde alla elever med enkelhet se vad som hände på bilderna samtidigt som vi läste texten tillsammans.

Ett strukturerat textsamtal inleds alltid med att koppla på elevernas erfarenheter och tankar kring vad texten kommer att handla om (Spågumman). Genom att leta ledtrådar i bild och rubrik fick eleverna berätta för en kamrat om sina förutsägelser. Därefter uppmanade jag dem att vara aktiva under läsningen. Reagera på nya ord genom att räcka upp handen samt att ställa frågor vid våra lässtopp.

I långsamt tempo läste jag den korta lättlästa texten och gav eleverna gott om tid att läsa bilderna på smartboarden. Eleverna reagerade på ordet veterinär men fick det förklarat genom att vi läste vidare i texten. Eleverna ställde frågor  bortom raderna. - Varför är Mysis sjuk tror du? - Vad är Mysis för ett djur tror du? Vad skulle du ha gjort om ditt husdjur blev sjukt? De ställde frågor på raderna: - Vem öppnar när Ebba ringer på? - Vad är det mamman letar efter? och de ställde frågor mellan raderna.
- Varför blev det tomt i väntrummet när Mysis gick in? - Vad är det Mysis har ätit som gjort att han fått ont i magen? Vad är det för fel på Polly? Vad är det Ebba har glömt?


Svaren till frågorna mellan raderna går att finna genom ledtrådar i texten men framförallt genom att läsa bilderna. Jag blev helt fascinerad av att flera elever faktiskt lagt märke till att gamen Polly på en av bilderna stoppat i sig en hel limpa och att det troligtvis var därför som hon låg helt utslagen på en bänk.
Flera elever knäckte också vad det var som Mysis hade ätit upp genom att de kopplade tillbaka till inledningen av texten då mammans gula väska var försvunnen. Boken avslutas med att Ebba funderar över vad hon glömt. Hon kommer inte på vad det var men tänker att det inte kan vara så viktigt. Har eleverna varit påkopplade, tagit till sig texten och läst mellan raderna så kan de dra slutsatsen att det är bollen hon har glömt och att det faktiskt är ganska viktigt då Mysis har en tendens att äta upp saker.

Berättelsen fascinerar och fångar eleverna och är mycket användbar i ett textsamtal. Texten kan också med fördel användas för att få syn på vilka elever som har förmåga att läsa och tolka bilder samt att läsa mellan raderna.

Som alltid när vi läser någonting tillsammans försöker jag att koppla det till skrivande. Efter att vi läst texten sammanfattade vi innehåller i ett berättelseschema och därefter fick eleverna välja att skriva en sammanfattning av boken eller välja ut en händelse i boken och skriva om den. För att detta skulle fungera hade jag kopierat upp bilderna från boken och lagt dem i ordning runt mattan i klassrummet. Eleverna kunde då använda sig av bilderna som stöd i sitt skrivande. Vilken fart det blev på eleverna genom denna uppgift! De ritade, skrev, tittade på bilder och skrev lite till. Eleverna går bara i åk 1 så många valde att skriva om en händelse men elever som kommit långt i sin läs- och skrivutveckling skrev sammanfattning utifrån bilderna.




Visst är denna bild underbar? Visar också att eleven förstått texten mellan raderna.


torsdag 11 februari 2016

Ibland blir man bara så lycklig....

I höstas började jag arbeta på en ny större skola och fick ansvar för specialundervisning i åk 1-2. Under detta halvår har jag gjort en fantastisk resa genom att jag har haft förmånen att följa flera elevers läs- och skrivutveckling på nära håll men det är framförallt en pojkes utveckling som gjort min resa skimrande. Idag när vi hade uppföljning med föräldrar kunde jag riva åtgärdsprogrammet då pojken gjort såna fantastiska framsteg. Han har förbättrat sitt läsflyt och sin läsförståelse enormt (toppresultat på DLS åk 2) men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att han idag kan säga att det är roligt att läsa och att han varje kväll läser för att han vill inte för att han måste. Pojken gick från dagens uppföljning med en stolthet som sällan skådats och både vi föräldrar och lärare var rörda av denna utveckling.

Under hela eftermiddagen och kvällen har jag funderat över varför denna resa blev så lyckad under så pass kort tid som ett halvår och kommit fram till flera orsaker. 

1. Nära samarbete hem och skola
Direkt i höstas när jag träffade denna elev träffade jag även föräldrarna, skapade en kontakt och visade dem runt i min lilla läs- och skrivarverkstad. Jag berättade om vikten av ett nära samarbete och vikten av att ge lästräningen tid. Jag skapade en kontaktbok med främsta syfte att peppa och sporra- där både jag och föräldrarna kunde skriva ner hur det gått med läsningen. I denna bok skrev jag hela tiden ner de framsteg som vi såg och peppade föräldrarna för det arbete som de lade ner på hemmaplan.
2.Val av rätt bok på rätt nivå till läsläxa. 
Vi bestämde tidigt jag och pojken att släppa klassen läsebok och istället använda oss av "Stjärnsvenska böcker". Böcker där pojken själv kunde få välja titel och vi kunde se hur han avancerade från två stjärnor till tre o s v.

3. Upprepad läsning
Både mot pojken och föräldrarna var jag väldigt tydlig med vad forskningen säger om att utveckla läsflyt. Att upprepad läsning är en metod som fungerar och att den även är bra för att få syn på sina egna framsteg. Jag förde protokoll över hur läsningen förbättrades och kunde tydligt visa detta för pojken.

4. Regelbunden avstämning och verktyg för att visa på utveckling
Vi gjorde om samma lästester som gjorts under våren för att få syn på framsteg och vi fyllde staplar för hur många ord pojken läste/ minut. Vi använde under höstterminen ett verktyg som heter "Legilexi" som också visar på utveckling väldigt tydligt.

5. Verktygslåda med många olika metoder
Att träna upp sin avkodning för att uppnå läsflyt är jobbigt och det finns inga genvägar. Därför är det oerhört viktigt med olika verktyg och variation i träningen. I min verktygslåda finns program som "Rydaholm", "M-G-programmet", "4 sagor", "Lexia" med utvalda övningar och mycket annat.
Tydlighet kring att lästräning faktiskt är ett ganska hårt jobb.
6. Läsa är att tänka
För att göra läsningen betydelsefull måste man även träna den andra sidan av läsningens delar nämligen förståelsen. I mindre grupper har vi läst, reflekterat och ställt frågor och skapat ett engagemang kring textens innehåll.

7. En inbjudande miljö som stimulerar till läsning
För mig har det alltid varit viktigt att skapa en miljö att trivas i. Många elever har under året uttryckt att det är mysigt att vara i klassrummet och denna pojke har flera gånger uttryckt både för mig och föräldrarna att han trivts att arbeta hos mig.

8. Intensiv läsning
Sist men inte minst kommer TIL, Tidig Intensiv Läsning som betyder att eleven fått en period då han intensivtränat med mig. Denna pojke jobbade utifrån TIL i 8 veckor tillsammans med mig och 2 andra barn. Jag mötte dem 30 min varje morgon och arbetade då utifrån en stationssystem med datajobb och enskild läsning med mig.

Med detta inlägg vill jag visa att man kan nå fina resultat med tidiga insatser, rätt verktyg och ett nära samarbete hem och skola. I detta fall har föräldrarna lagt ner åtskilligt med tid, hittat bra regelbundna rutiner och hela tiden stöttat pojken i sin lästräning. 

Ikväll är jag så lycklig över detta och tänker att jag kan få känna mig som det som står på denna lilla skylt även om jag vet att dessa framsteg långtifrån bara är min förtjänst. Det kommer andra dagar när man inte känner sig lika nöjd så ikväll unnar jag mig det.




onsdag 10 februari 2016

Sagomattan, Cirkelmodellen och berättelsestruktur

Någonting som kännetecknar mig och min undervisning är nog att jag är nyfiken och gärna vill pröva nya saker och knyta det nya till sådant som jag redan vet fungerar. I ett blogginlägg på facebook läste jag om ett program som SVT gjort som heter "Sagomattan" och att det programmet fått igång elever i den första skrivinlärningen att skapa berättelser med tydlig inledning, handling och avslutning.http://webb2.svedala.se/1larare/att-anvanda-sagomattan-for-att-utveckla-elevers-skrivande/

Sagt och gjort detta måste prövas och det måste ingå i det språkutvecklande arbetssätt som jag nästan alltid använder vid skrivande nämligen Cirkelmodellen.


Jag lät elever i åk 1 se programmet "Sagomattan" samtidigt som jag målade och skrev på tavlan de fem olika punkterna som man i programmet tar upp kring berättelsestruktur.

1. Huvudperson
2. Problem
3. Hjälpare/Händelse
4. Lösning
5.Avslutning

Fas 1 och fas 2
När vi sett hela programmet repeterade vi händelseförloppet genom att eleverna fick berätta och att jag under varje punkt skrev ned vilka som var huvudpersoner, vad som var problemet o s v. Därefter var det dags att se om denna struktur fungerar även på andra berättelser/sagor. Jag valde en mycket spännande spökhistoria som kommer finnas med i "Livet i Bokstavslandet" åk 2. Före läsningen pratade vi om elevernas erfarenheter av spökhistorier, vad som brukar finnas med, att de är lite läskiga o s v. Jag uppmanade även eleverna att använda förståelsestrategier och under läsningen stannade vi upp förutspådde,utredde ord, ställde frågor och sammanfattade. När vi sammanfattade var jag  tydlig med att vi skulle ha med de 5 olika punkterna från Sagomattan vilka vi skriv ner och ritade på tavlan. Vi kunde verkligen se att denna berättelse följde samma struktur.

Genom våra samtal, vår gemensamma erfarenhet kring programmet "Sagomattan" och vår bearbetning av en modelltext så arbetade vi oss igenom fas 1 och fas 2 i Cirkelmodellen. Vi pratade förstås också om de genretypiska dragen för berättande text, mycket beskrivningar, dialoger och berättelsestruktur.

Fas 3
Lektionen efter lät jag eleverna återigen sammanfatta spökhistorien utifrån cirkeln med de 5 punkterna som fanns kvar på tavlan och därefter skapade vi en gemensam skriftlig sammanfattning på smartborden. Jag påminde eleverna att det är Läsfixaren "Cowboyen" som hjälper oss att fånga in det viktigaste.

Vi skrev om spökhistorien så att den bara blev 5-6 meningar lång och kunde konstatera att vi fått med det viktigaste genom att utgå från de fem punkterna. Vi fick också träning i hur en mening börjar och slutar, hur viktigt det är med mellanrum mellan orden och hur man genom bara ett eller ett par ord kan få en mer beskrivande och målande text.

Under fas 3 kan man förstås även välja att skapa en helt ny berättelse och med lite äldre elever hade jag nog valt det. Att tillsammans först prata om berättelsen och sedan skriva ned den utifrån de 5 punkterna men denna gång valde vi att göra på detta sätt.

Fas 4
Efter att vi bearbetat berättelsen flera gånger både muntligt och skriftligt var det nu dags för eleverna att själva skriva en berättelse. De fick ett ritpapper tillsammans med en kamrat och fick rita händelseförloppet som en cirkel med de 5 olika punkterna. När det var klart fick de berätta för mig och till sist var det dags att skriva. Några klarade att skapa fina små berättelser på egen hand och några fick stöd av mig i skrivande. De berättade och jag skrev och alla fick känna sig nöjda med att ha skapat en egen liten berättelse.

Sagomattan kommer vi att återkomma till och både jag och eleverna har fått ännu ett verktyg att arbeta med den viktiga berättelsestrukturen.

måndag 8 februari 2016

Symbaloo - länksamling

Blev alldeles lycklig när Bryngelstorpsskola delade denna länksamling till oss. Så bra att få allt samlat på ett ställe!


torsdag 14 januari 2016

Favorit i repris - Läsa och skriva går hand i hand


En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa. I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. I Magisterns barn handlar det om en magister som tappar kontrollen i klassrummet när eleverna inte lyssnar på honom och blir så arg på eleverna att han svär, slår handen i en bänk och dessutom svimmar. Detta textutdrag kan man diskutera mycket kring.Här hittar man texten; http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/04/magisterns_barn1.pdf

Som vanligt när vi läser en text så använde vi våra Läsfixare. Vi förutspådde, utredde nya ord och uttryck samt ställde frågor på texten. Då detta var en händelse som engagerade blev det många frågor framförallt mellan och bortom raderna.
- Vad var det som gjorde att han svimmade? Vad skulle du ha gjort om din lärare svimmade? Kunde eleverna ha gjort någonting för att undvika att magistern svimmade?

Vi sammanfattade även texten tillsammans och därefter var det dags att koppla på skrivandet. Vår första tanke var att eleverna skulle få skriva eget slut på händelsen men eftersom vi sedan en en tid tillbaka arbetat med nyhetsartiklar tyckte vi detta var ett ypperligt tillfälle att göra om en skönlitterär text till en tidningsartikel.

Vi ritade först upp ett VENN- diagram för att få syn på skillnaden mellan skönlitterär text och en nyhetsartikel. På det viset hamnade många bra nyckelord på tavlan som också var en hjälp för eleverna att komma igång med sitt skrivande. Vi benade också ut vad som är typiskt för en nyhetsartikel.
1. Det viktigaste skall komma först för att väcka intresse. Rubrik - viktig
2.Besvara frågorna Vad?, Vem?, När?, Var? Hur? och Varför?
3. Artikeln ska vara relativt kort och få fram det viktigaste.
4. Sammanfatta det viktigaste i slutet och fundera över framtiden. 
Vad skulle kunna hända?
5. Illustrera en bild som hör till artikeln.

Detta var en skrivuppgift som engagerade och då vi läst många nyhetsartiklar tidigare kände eleverna igen texttypen och det blev inte så svårt att skriva en artikel med en skrivkompis. Artiklarna blev rätt så lika förutom när det gäller att förklara varför magistern svimmade och vad som hände därefter.Eleverna fick läsa upp sina nyhetsartiklar för varandra så vi tillsammans kunde få syn på likheter och olikheter.

LÄSA och SKRIVA hör ihop

Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt.

Vi har upptäckt att detta arbetssätt har många likheter med Gibbons cirkelmodell, där man integrerar: tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Enkelt beskrivet bygger cirkelmodellen bygger på 4 faser:

# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder
# Fas 3 Skriva en gemensam text
# Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

Planering och bearbetning
Vi använder ett Berättelseschema som  hjälper eleverna att förstå hur en berättelse är uppbyggd med början, mitten och slut. Schemat blir också ett verktyg för planering av egen text samt textbearbetning. När eleverna har skrivit en egen berättelse läser de texten ännu en gång och fyller i berättelseschemat. Då ser de tydligt om det saknas någonting i texten och kan lägga till detta. Vi ser med fördel att eleverna planerar och skriver berättelser tillsammans i par och även bearbetar texten tillsammans. Textskapandet börjar då alltid med ett samtal om vad berättelsen ska innehålla och hur den ska byggas upp.



Vi har även provat att använda läsfixarna till att hjälpa eleverna bearbeta sina texter. Läsfixarna (vi lärare) analyserar då texten utifrån sitt perspektiv och ger eleverna feedback och förslag. Här nedan ser ni ett exempel på hur vi har gjort.

Det var en sommarkväll som jag gick in i en
tidsmaskin och kom 100 år tillbaka i tiden och jag
tog med mig ett hopprep som var lila.
Sen äter vi kvällsmat och sen får jag åka hem.


Sätt en titel på din text, så att jag kan gissa vad
den kommer att handla om innan jag läser!









Jag kan enkelt förstå din text eftersom du har
skrivit med punkt och stor bokstav.










Jag undrar vem som bjöd dig på kvällsmat.
Jag undrar också vad som hände med det lila
hopprepet.








Jag sammanfattar din text så här:
Först reste du 100 år bakåt med
tidsmaskinen.
Sedan åt du kvällsmat.
Till sist åkte du hem.
Skulle det kunna hända något intressant i
mitten?

Tidsmaskinen

Det var en sommarkväll som jag gick in i en
tidsmaskin och kom 100 år tillbaka i tiden. Jag tog
med mig ett hopprep som var lila. Jag kom fram
till en herrgård. Jag knackade på och en som
heter Elsa öppnade. Jag klev in och sa hej och så
stod det 3 barn till som hette Jack, Erik och Julia.
Jag frågade om vi skulle hoppa hopprep. Ja, sa
Julia. Elsa bjöd på kvällsmat och sen åkte jag hem.

Flicka i åk 1.

tisdag 5 januari 2016

Vikten av att läsa barn- och ungdomslitteratur

Projektet "En läsande klass" har gett mig så oerhört mycket både inom mitt läraryrke och min personliga utveckling. Jag har fått sätta ord på mina tankar och min undervisning både i skrift och muntligt. Jag vågar numera stå inför väldigt många människor och föreläsa samt leda workshops m m. En annan vinst med projektet var att jag under ett års tid blev "tvingad" att läsa enormt mycket barn-och ungdomsböcker. Något som jag har haft och har stor glädje av i mötet med eleverna. Att kunna hitta rätt bok till rätt elev är oerhört viktigt. Att kunna tipsa om en bok är ju oändligt mycket lättare när man läst den själv och kan ge små skildringar av handlingen. Att dessutom kunna småprata med eleverna under läsningen och ställa de eftertänksamma frågorna går ju inte om man inte läst boken själv. Att fungera som en resurs till övriga lärare och även föräldrar. Eftersom jag sett vad det gett mig och min omgivning att hålla sig uppdaterad inom barnlitteraturen har jag fortsatt att läsa, tipsa och samtala.

Dock har denna läsning varit väldigt inriktad på barn i 7-12 års ålder, så nu när iallafall en av mina egna söner passerat denna ålder samt läst det mesta som även jag har läst, känner jag att det är svårt att hjälpa honom vidare i läsningen. Därför var dagens besök i vårt stadsbibliotek en riktigt höjdare och jag gick därifrån med en oerhörd tacksamhet till de kunniga människor som arbetar där. Lite försiktigt frågade jag och sönerna om tips och denna hjälpsamma bibliotekarie gick in med liv och lust för att hitta böcker som kanske skulle kunna intressera. Det som var så fascinerande var att hon verkligen kunde berätta lite om varje bok och letade i sitt minne efter böcker hon läst som skulle kunna stämma med det sönerna sökte. Hon slog i datasystem, letade i bokbusslagret och hon for runt bland hyllorna. Vi gick från bibblan med en hel hög med bra böcker som sönerna redan huggit händerna i. 

Genom dagens besök på biblioteket och genom mötet med en engagerad bibliotekarie har jag stärkts i hur viktigt det är att vi alla som på något vis vill få barn och ungdomar att läsa mer faktiskt läser själva. Att vi blir läsande förebilder och med vårt engagemang i litteraturen kan visa vägen in i böckernas fantastiska värld.