Låt eleverna ställa egna frågor på textens innehåll!

Många pedagoger efterfrågar färdiga material med lärarhandledningar och frågor knutna till ett material eller till en skönlitterär bok. Jag blir lika bekymrad varje gång och tänker att man då ännu inte riktigt kommit på och/eller upplevt det fantastiska i när undervisningen och textsamtalen utgår från elevernas egna frågor. Jag har sagt det tidigare och säger det igen. Att ställa frågor på en text är en nyckelstrategi för att förstå en text på flera plan. Att bli medveten om att allt inte står klart uttryckt i texten utan att man ibland måste dra slutsatser och leta ledtrådar eller utgå från sina egna erfarenheter och förkunskaper är en förutsättning för att förstå en text på djupet..

När jag har en text framför mig som vi skall läsa tillsammans i klassen eller i en mindre grupp behöver jag först läsa texten på egen hand och fundera på vilka strategier jag använder och vilka frågor jag ställer mig när jag läser texten. Jag behöver fundera på vad som är viktigast och vilka slutsatser och textkopplingar eleverna behöver få med sig för att förstå en text på djupet. Jag måste förbereda var det passar att göra lässtopp och hur jag kan tänka högt om eleverna inte ställer de frågor eller drar de slutsatser som är viktigt att de gör. I ett sådant förberedelsearbete kan jag se nyttan av att ha färdiga frågor som stöd för att kunna ha i syfte att modella hur man kan ställa frågor på en text.

När eleverna lärt sig att ställa olika typer av frågor och blivit medvetna om att svaren går att finna på olika ställen i texten händer någonting i klassrummet. Vi får ett djup i textsamtalen och ett fantastiskt läsengagemang skapas. Eleverna behöver få utgå från sina egna frågor i diskussionerna och de behöver få träna sig i att ställa frågor istället för att få dem serverade. Genom detta höjs elevaktiviteten och läsmotivationen. Eleverna berörs av texten och textens innehåll kopplas till dem själva och deras egna erfarenheter.

En annan vinst som jag ser det med att eleverna ställer egna frågor framförallt på faktatexter är att det blir en form av studieteknik. Eleverna blir motiverade av att ställa frågor och tar till sig innehållet och svaren på ett helt annat sätt. Det blir ett verktyg att angripa texten för att få fram det viktigaste. Vi brukar säga att Reportern och Cowboyen samarbetar.

För mig var det ett ganska stort steg att ta i min egen undervisning när jag frångick alla färdiga frågor och material till att i stället utgå från olika typer av texter och elevernas egna frågor. Min förhoppning med att skriva dessa rader är att pedagoger tänker till både en och två gånger när de får ett helt häfte med färdiga frågor i sin hand. Vad är syftet? Hur skall jag använda dessa frågor? Vad blir skillnaden om jag istället låter eleverna ställa egna frågor på textens innehåll?

Tycker man att detta med att ställa olika typer av frågor är klurigt går det att få inspiration och handledning på flera ställen.

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg kring hur man kan introducera Reportern och att ställa olika typer av frågor. Läs mer här; http://marietrapp.blogspot.se/2014/11/att-stalla-fragor-pa-text-en.html

UR har gjort en serie bra filmer som heter Strategier för förståelse varav en av dessa filmer handlar just om att ställa frågor på text.http://www.ur.se/Produkter/182941-Strategier-for-lasforstaelse-Stalla-fragor

I En läsande klass finns en modellektion kring de olika frågenivåerna. http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/modell_26_del_1_ak_123._reportern.pdf

Språkinriktad undervisning i alla ämnen - idrott och hälsa

Att lyfta språket i alla ämnen är viktigt och för mig som både är svensklärare och idrottslärare så blir det naturligt att knyta ihop de olika ämnena och i praktiken förstärka det vi gör i svenskämnet på idrottslektionerna. Sedan vi började att arbeta mer systematisk med genrepedagogik utifrån Cirkelmodellen och fokusera och fördjupa oss i en texttyp i taget blev det ännu mer naturligt att koppla det till idrotten. När vi arbetade med berättande texter förde jag in berättandet även i idrotten.


Tillsammans byggde vi upp ett landskap med olika utmaningar och eleverna fick välja vilken huvudperson de vill vara i sagan. Antingen en sköldpadda eller en hare eftersom sagan handlade om just dessa två djur som en dag kom på att de skulle tävla om vem som var snabbast. Jag läste sagan och eleverna agerade och rörde sig som det djur de hade valt. Efter aktiviteten plockade vi förstås fram vår Cowboy och sammanfattade vad som hänt i sagan. Vad hände först, sedan och till sist? Denna saga blev sedan vår modelltext för att skriva egna berättelser/sagor. Vi läste förstås sagan tillsammans, använde våra läsfixare och tittade på de genretypiska dragen och sagans specifika ordförråd. Efter det var eleverna väl förberedda med att ge sig i kast med skrivandet.Här nedan kan ni ta del av vår pedagogiska planering när det gäller just berättande text;

Narrativ text/Berättelse

Åk: 1-3     År: 2015    2-3 veckor 1-2 pass i veckan

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

·         formulera sig och kommunicera i tal och skrift

·         läsa och analysera texter för olika syften

·         anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

Målet med undervisningen och det som bedöms är att du:

• Du ska skriva en berättande/narrativ text med tydlig inledning, handling och avslutning.
• Du skall kunna ge enkla omdömen om din egen och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga din text på ett enkelt sätt.
• Du ska använda stor, bokstav och punkt och kunna stava vanliga ord rätt.
• Du skall antingen skriva läsligt för hand eller skriva på dator.

Det här skall vi göra: Vi kommer att "göra" en berättande text på idrotten och därefter läsa samma text tillsammans som vi bearbetar med hjälp av läsförståelsestrategier. Vi kommer att titta på textens uppbyggnad, särdrag och  vilka ord och uttryck som är vanligt förekommande. Du kommer att få planera en berättelse med skrivkompis, skriva berättelsen och därefter förbättra och rätta din text.När du planerar din text kommer du att få flera verktyg att välja på, ex berättelseschemat. Du kommer även få träna på att ge din skrivkompis respons på hans/hennes text.

Så här redovisar och dokumenterar vi:

Vi sparar utkast, bearbetad text och färdig text. Vi läser upp den färdiga texten för förskolebarnen.

Utvärdering:

Detta lyckades jag bra med:

Detta ska jag öva mer på/tänka på till nästa gång:

Lärarens kommentar:

Instruerande text kopplat till idrottsundervisningen

Nu när vi arbetar med instruerande text blir kopplingen till idrotten också väldigt tydlig. Det finns väl nästan inget ämne där man arbetar så mycket med muntlig instruktion som i idrotten. Häromdagen var det dags att ännu en gång förflytta oss i gymnastiksalen och sätta oss på tåget för att ta oss till fjällen. För att vi skulle kunna göra det krävdes att vi fick fram det material, de redskap som behövdes och att dessa redskap hamnade på rätt plats. Dessutom måste man ju veta hur redskapen skall användas. Som alltid när man skall ge/skriva en instruktion behövs att vi vet målet med aktiviteten, vad det skall leda till. När eleverna fått reda på att vi skulle skapa en fjällresa var motivationen och engagemanget på topp och de lyssnade koncentrerat både på vilka redskap de skulle ta fram och var de skulle placeras. I grupper fick de sedan genomföra instruktionen och plocka fram det de behövde.

Efter att allt var framtaget fick de nu i uppgift att läsa de instruktioner jag skrivit ned till varje station och försöka förstå tillsammans vad de skulle göra. Här kom läsfixarna in igen och framförallt "Detektiv" och "Reporter" fick arbeta. Det finns ju en hel del begrepp i idrotten som är lite kluriga och nu fick de chans att utreda dem tillsammans. Därefter kom det efterlängtade ögonblicket att få ge sig i kast med skidåkningen.På denna lilla bildspelsfilm i animoto kan ni se elevernas rörelseglädje. I mina ögon en idrottslektion som innehöll det mesta både när det gäller språk och aktivitet. Dessutom är vi väl förberedda att gå upp i klassrummet och på svenskan ge oss i kast med att läsa och skriva instruerande texter.

En språkinriktad undervisning ger ALLA elever möjlighet att lyckas

Tidigare har jag skrivit ett blogginlägg om vikten av att göra tydliga pedagogiska planeringar där de språkliga målen framgår. Jag gav ett exempel på hur vi inom ett ämnesområde i Fysik planerat och startat upp ett arbetsområde där vi utgått från Gibbons fyra faser.

Under fas 1 begav vi oss till lekparken för att experimentera och testa olika saker utifrån aktivitetskort som eleverna fick utföra i smågrupper. Läs mer här; http://marietrapp.blogspot.se/2015/01/allt-startar-med-en-tydlig-pedagogisk.html Vi har nu fortsatt detta arbete i klassrummet och efter att arbetat oss igenom de 4 faserna är det fantastiskt att se hur eleverna faktiskt använder de nya begreppen på ett helt annat sätt än från början. En medveten språkinriktad undervisning ger ALLA elever möjlighet att lyckas.

Fas 2

Efter att vi varit i lekparken och eleverna fått använda sitt vardagsspråk i de olika experimenten var det dags att introducera de begrepp/nyckelord som vi valt ut. Utifrån bilder tagna i lekparken visade vi på hur de olika experimenten kunde förklaras med ett mer avancerat språk. Vi skrev även ner en förklaring till varje bild gemensamt. Våra nya gemensamma begrepp samlade vi på en tavla väl synlig i klassrummet. 

Fas 3

Under denna fas var det då dags att låta eleverna smaka på de nya begreppen och använda dem i ett mindre sammanhang med stöd av både kompisar och oss pedagoger. Eleverna som är 28 st i en 1-3:a blev indelade i grupper om 3. Varje grupp fick förfoga över en mapp med 8 olika bilder och 5 olika begrepp. Bilderna var hämtade både från lekparken men också bilder hämtade ur Astrid Lindgrens böcker.Tillsammans skulle eleverna sätta ord på vad som händer på bilderna och då använda begreppen; tyngdpunkt, stödyta, tyngdkraft, balans och jämvikt. När eleverna samtalat tillsammans en stund och hjälpts åt fick varje elev välja en av bilderna och ta med sig denna in i en ny grupp där alla hade med sig olika bilder. I denna lilla nya grupp fick eleverna redovisa vad som hände på deras bild utifrån begreppen de lärt sig. 

Dessa små redovisningar var fantastiska att ta del av. Eleverna stöttade varandra och hjälpte till att fylla i ord om det behövdes vilket vi självklart också gjorde när vi gick runt och lyssnade. En del elever behövde mer stöttning än andra och en redovisning var så bra genomförd att jag frågade om jag fick filma eleven och dela på bloggen. 

Fas 4

Med utgångspunkt i att tal är en bro till skrift var det nu dags att skriva ned vad vi upptäckt och lärt oss genom de olika experimenten. Fortfarande med bildstöd och med begreppen på tavlan var det dags för eleverna att försöka formulera i skrift vad de lärt sig. 

Så här uttryckte en elev sig i skrift; 

"Vi skapar balans och jämvikt mellan två olika vikter genom att tyngdpunkten är är över staketet som också är stödytan. Om vi inte skapar balans gör tyngdkraften att plankan välter."

En slutsats man kan dra av detta arbete är att eleverna har lättare att förstå ett språk när de har egna erfarenheter och insikter som stöd i tolkningen och att det är lättare att använda det akademiska skolspråket om man först har prövat praktiskt. Man kan koppla det nya erfarenheterna och det nya språket till någonting man faktiskt har varit med om.

Efter att ha arbetat oss igenom de fysiska begreppen på det här viset är vi väl förberedda för nästa fas, den som Gibbons ibland kallar för den femte. Att läsa en läromedelstext om det aktuella ämnet. På fredag är det dags att i grupper om 5 axla Läsfixarrollen och ge sig i kast med en text hämtad ur Libers NO-bok för åk 1-3. (Fortsättning följer!)