Läsfixarna och Vips

I år testar vi ett nytt läromedel med våra elever i årskurs 1. Vi har nu läst fyra kapitel i läsläran som heter Vips skriven av Lena Hultgren och verkligen dragits med och fascinerats av det spännande innehållet. Till denna läslära har vi kopplat vårt lässtrategiarbete och har under tre kapitel fokuserat på Spågumman d v s att göra förutsägelser. Vi har utifrån de fina bilder och visor som tillhör materialet förutspått vad kapitlet kommer att handla om. Varje kapitel är uppbyggt kring en huvudperson som vi får känna lite närmre, som förknippas med en bokstav och som det finns både en bild på och en visa om. Varje huvudperson som är hund har ett eget rum på Vov hotell. I vårt klassrum finns denna fina bild på alla rum och på receptionen. Det känns som vi är en del av detta hotell och att vi på måndagar får kliva in och veta mer vad som händer där.

Denna vecka var det dags för en ny Läsfixare att presentera sig och denna gång var det Detektiven som gjorde entré. Jag modellerade hur man kan göra när man stöter på nya ord i texten. Genom att jag tänkte högt kring strategier som läsa om ordet, stycket, läsa vidare i texten, slå upp ordet m m. Vi samlade orden på vår Detektivtavla. Denna tavla kommer förstås att fyllas på och snart kommer vi ha en hel ordbank kring innehållet i Vips-boken. Dessa ord kan vi använda för att återberätta, sortera, leta bokstäver m m.

I boken om Vips finns även några små varelser som kallas "De osynliga små". Dessa varelser har också fått flytta in i klassrummet och hittar på både det ena och det andra. Vi kan ännu inte riktigt bestämma oss för om de är snälla eller elaka.

Stödstrukturer i läsa och skriva kompletterar och befruktar varandra

Brev från Hjärtegrynet

I vårt härliga ämnesövergripande tema (http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/ovantat-besok.html)
om vårt lilla ägg som blev en larv, som blev en puppa har nu puppan kläckts och en fin liten fjäril har tittat fram. Liksom larven kommunicerar denna fjäril med hjälp av brev och i dag var det dags igen att plocka fram våra Läsfixare och läsa och förstå vad fjärilen vill säga oss.Vi fick verkligen läsa mellan raderna för att förstå varför vissa lekar fungerat bra och vissa mindre bra. Vi fick också fundera över varför fjärilen måste ge sig av och vad vi skulle kunna "tanka" den med. Tillsammans bestämde vi oss för att ha en fruktfest med sång, musik, diktläsning m m.

Dikt om vår fjäril

Vi har tidigare skrivit även dikter i detta tema eftersom vår fjärilsmamma började med att skicka oss en dikt. Alltid när vi ger oss på en ny texttyp bygger vi upp elevernas förförståelse genom att tillsammans läsa den genren, bena ut vad som är typiskt, texttypiska ord vad man ska tänka på o s v. Efter att vi har läst den gemensamma texten skriver vi även tillsammans före eleverna skriver själva. Detta arbetssätt kallas för Cirkelmodellen och är användbart i alla genrer på alla stadier i skolan. Eleverna får en modell och en stödstruktur för hur en viss typ av texter kan förstås och skrivas. Här kan ni se hur vi arbetade med brev.http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/vikten-av-stodstrukturer-bade-i-lasande.html

Som sagt brev, dikter och dessutom sakprosa har vi valt att fokusera på inom detta ämnesområde. När det gäller faktatexterna kändes det väldigt naturligt att utgå från texter om fjärilar. I "En Läsande klass" finns det en jättebra text att utgå ifrån. http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/04/djur_och_vaxter_hos_oss_a-k_fjarilar.pdf

Även skrivande bygger på dialog

Denna text tog vi oss an med hjälp av läsförståelsestrategierna. Vi förutspådde, utredde ord, ställde frågor men framförallt lät vi Cowboyen arbeta genom att plocka ut de viktigaste nyckelorden. Dessa dokumenterade vi tillsammans  i den skrivbara digitala läsloggen. Loggen skrev vi sedan ut för att ha som stöd i det egna skrivandet. Lektionen efter pratade vi återigen vad som kännetecknar en sakprosatext och vad man ska tänka på vid skrivande i den genren. Eleverna tog därefter plats vid datorerna med sina skrivkompisar och började tillsammans skapa en faktatext om fjärilar.

Slutligen måste jag bara få dela med mig av vår lyckade bilduppgift kopplat till detta tema.

Tankar om debattartikeln i Pedagogiska magasinet

Debattartikeln i Pedagogiska magasinet gör mig både ledsen, arg och frustrerad men inser att det är för att det känns så jobbigt i hjärteroten när någonting som man har lagt ner sin själ i kritiseras. Inser i samma stund, när hjärnan kopplats på, att det är viktigt och bra att saker och ting problematiseras och att även kritiska röster måste få ta plats i debatten. 

För fem år sedan gick jag på speciallärarprogrammet i Linköping och hade då Barbro Westlunds bok "Att undervisa som läsförståelse" som kurslitteratur. Jag läste denna bok om och om igen och var så evinnerligt lycklig att jag äntligen hittat verktyg för att hjälpa de elever som trots god avkodning inte hade någon behållning av texten för att de inte kunde tränga in i den och förstå den på djupet. Jag läste även annan litteratur av Elbro, Lundberg, Liberg mfl och alla framförde vikten av att undervisa explicit i läsförståelsestrategier. Under fem års tid har vi prövat att undervisa strukturerat och medvetet i läsförståelse utifrån de strategier som man har sett att goda läsare använder sig av och resultatet har inte låtit vänta på sig. Vi har jättefina resultat på standardiserade läsförståelsetest och vår undervisning har hela tiden förfinats och utvecklats. Idag genomsyrar vårt förhållningssätt till texter alla ämnen och utgör kärnan i ett språkutvecklande arbetssätt.

Kärnan i en språkinriktad undervisning:

• initiera och ge utrymme för diskussion
• hög elevaktivitet
• utgå från elevernas förkunskaper
• ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika textyper i olika ämnen.
• skapa förståelse för texters olika struktur och uppmärksamma textens specifika ordförråd.

(Stehagen 2014)

Vi kopplar lässtrategiarbetet till skrivande och arbetar alltmer ämnesövergripande med förmågorna i fokus. En holistiskt syn på läsundervisning där alla läsningens delar får ta plats och kopplas även till skrivande och annan undervisning. Jag har många exempel på vårt arbetssätt på denna blogg.

Våren 2013 fick vi ett erbjudande om att dela med oss av vår undervisning i ett projekt som barnboksförfattaren Martin Widmark tagit initiativ till.  Det första vi började med när vi fick uppdraget att dela med oss av vår undervisning var att läsa vetenskapliga rapporter, böcker av Westlund, Lundberg, Reichenberg mfl. Vi hade läst dem tidigare men nu blev det verkligen en djupläsning. Vi strukturerade upp våra lektionsplaneringar utifrån den forskningsteori vi läst. Vi bollade tankar och ideer med flera olika forskare och tillsammans skrev vi en metoddel som vilade på vetenskaplig grund.

En Läsande Klass  utgår från textsamtalet som viktigaste byggsten i att utveckla läsförståelse. Modellerna som materialet utgår ifrån är forskningsbaserade: reciprok undervisning (RT – Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) – där lärare och elever samtalar om och synliggör strategier, samt QtA (Questioning the Author) vilket innebär att man flyttar ansvaret för förståelsen av innehållet i texten från eleven till författaren genom att kritiskt granska texten och ställa frågor.

Vi kallar inte "En läsande klass" för EN metod som bygger på EN forskningsbaserad modell utan mer som ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Vi delar med oss av den undervisning som förekommer i våra klassrum – inget annat! Under de år som vi arbetat med läsförståelsestrategier har vi alltid pratat med eleverna om deras inre bilder och hur viktiga de är för läsupplevelsen. Flera forskare poängterar också vikten av denna strategi, att visualisera och skapa inre bilder. Vi har aldrig någonsin pekat på att denna strategi skulle ingå i RT utan tydligt skrivit att vi fem pedagoger som skrivit studiehandledningen lagt till den. Tro det eller ej men genom att göra detta vilar inte längre vår undervisning och vår studiehandledning på vetenskaplig grund och En Läsande klass har helt plötsligt blivit ett hemmabygge. Jag vet nog inget läromedel/undervisningsmaterial som nagelfarits så mycket innan det getts ut. Manuset har hela tiden varit öppet för alla intresserade i stiftelsen, i de inblandade förlagen och två mycket erfarna redaktörer har lusläst och redigerat.

Att det är vanliga undervisande pedagoger som skriver för andra pedagoger tror jag är en styrka. Vi har dessutom varit väldigt tydliga med hur vi vill att man skall se på lektionsförslagen och studiehandledningen; 

"Lektionsförslagen som vi presenterar i studiehandledningen ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen."

"Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta . Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp."

De litterära texter vi har valt som nu faktiskt utgör en fantastisk textskatt har vi verkligen inte valt slumpmässigt utan eftertanke. Vi har lagt ned enormt mycket tid på att läsa barn- och ungdomsböcker och valt utifrån tema och genre men också utifrån läsengagemang och koppling till strategi. Självklart håller en del texter högre kvalite än andra och visst kan man bli frustrerad att en text tar slut innan man läst färdigt den. Men detta är ingenting vi har kunnat styra över. Istället önskar vi att man ser textskatten som ett smörgåsbord av texter. Att välja och vraka utifrån och samtidigt se dessa texter med handledning som en inkörsport till en mer strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier.På mina föreläsningar tipsar jag om de översikter som följer med materialet och där man kan se att vi e x har 15 texter om barns rätt, 15 nyhetsartiklar, 15 fantastiska texter om vänskap och kärlek och många, många fler.

Självklart är det bra med granskning och ett kritiskt förhållningssätt och som duktig, engagerad och påläst pedagog är du van att göra didaktiska val bland metoder och läromedel."Du måste alltid tänka över dina didaktiska val och veta varför du väljer att göra på ett eller annat sätt. Var ska du och dina elever? Vad ska du bedöma i slutändan och hur ska du undervisa för att nå dit?"  Att säga att pedagoger kommer att följa denna studiehandledning mot sin vilja och se detta som en receptbok som man slaviskt skall följa är att nedvärdera lärarkåren och vår yrkesprofession.

Men självklart finns det också risker och jag tycker att man skall ta både Westlunds  och dessa författares oro på allvar. Vi måste se upp så att vi inte fastnar i strategierna och att undervisningen blir instrumentell. Strategierna är bara tillfälliga tankestöd. Målet är att på djupet förstå det man läser. Låt diskussionerna om textens innehåll ta fart i klassrummet och var inte rädd för att släppa taget om strategierna.

Jag tror på oss pedagoger och jag tror att vi genom det kollegiala lärande både inom skolan och i det utvidgade kollegiet kommer att möta En läsande klass på det sätt som vi i projektet hela tiden har önskat. Jag tror också på den våg som sveper in över landet där pedagoger och elever faktiskt börjar att kommunicera läsförståelse. Jag tror även på den positiva anda som pedagoger runt om i landet ger uttryck för och de underbart fina exempel som vi får ta del av varje dag i vår facebooksgrupp.  Pedagoger som efter 40 år i yrket känner att de äntligen fått verktyg att undervisa sina elever i läsförståelse. Från och med nu väljer jag att se allt detta positiva och ta fasta på det. Så många pedagoger kan inte ha fel!

Kärt barn har många namn

Konstnären

Konstnären skapar inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Konstnären används under läsningen.

"Våra planeringar  i "En läsande klass" bygger på och utgår från 3 forskningsbaserade modeller; RT, TSI och QtA där både RT och TSI utgår fån 4 grundstrategier som man har sett att goda läsare använder sig av. Vi har lagt till en strategi; Att skapa inre bilder"

 (Studiehandledningen En läsande klass, 2014)

För oss pedagoger som skrivit studiehandledningen  var det en självklarhet att skapa denna figur. Under de år som vi arbetat med läsförståelsestrategier har vi alltid pratat med eleverna om deras inre bilder och hur viktiga de är för läsupplevelsen. Vi hade alla 5 saknat och även funderat på att skapa en egen bild för denna strategi. Nu hade vi chansen i och med detta projekt och Konstnären tog form.

Just detta beslut har kommit att kritiserats och ifrågasatts men jag förstår faktiskt inte riktigt varför. I Westlunds bok från 2010 skriver hon på sid 278 om en modell som heter just att skapa inre bilder. Hon beskriver hur läsaren förnimmer textens innehåll genom sina sinnesupplevelser utifrån tidigare erfarenheter som kopplas till textens innehåll. I studiecirkelmaterialet som hör till boken finns en mycket konkret övning hur man kan skapa inre bilder genom att läsa om en klubba.

Christina Ohlin Scheller, forskare knuten till Karlstad universitet pratar om dialogisk strategiundervisning och 7 strategier. Visualisera är en av dem. 

Läs mer om hur man kan träna denna förståelsestrategi:

http://xn--lsmuskler-v2a.se/?p=104

https://www.youtube.com/watch?v=L383rReetuU

http://pedagogstockholmblogg.se/tourahagnesten/2012/10/11/skapa-inre-bilder/

Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande.

Lässtrategier och Cirkelmodell hand i hand

Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt. Vårt arbetssätt har många likheter med Gibbons "Cirkelmodell". 

Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. I vårt första temaområde på det nya läsåret integrerar vi faktiskt alla 3 ämnen och fokus inom svenskområdet är de olika texttyperna brev och sakprosa. Att vi valt just dessa beror på att vi har fått besök i vårt klassrum av en larv som genom att krypa på tangentbordet kan kommunicera via brev. Denna larv kommer så småningom att förvandlas till en puppa och fjäril och det är då sakprosatexterna kommer in.

Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen

Fas 1

För att skapa förförståelse hur ett brev är uppbyggt, vilka ord som är vanliga att använda m m så gav vi eleverna en modell för detta. I vårt temaarbete lät vi "orolig mamma" skriva ett brev till oss som vi bearbetade tillsammans. Vi var noga med att visa på hur man börjar, slutar, hur man kan berätta om sig själv och ställa frågor m m.

Fas 2

Tillsammans pratade vi om hur ett brev är uppbyggt. Vi läste återigen mammans brev och därefter skapade vi ett gemensamt brev på smartboarden. För att få alla elever delaktiga och bli medvetna om hur ett brev kan vara uppbyggt fick eleverna sedan i grupper om 4 klippa isär meningarna och bygga ihop brevet igen tillsammans med illustrationer. Under arbetets gång blev det många fina diskussioner om vad är en mening är, i vilken ordning meningarna skall sitta o s v. Breven satte vi upp lite varstans på skolan för att "orolig mamma" skulle se vad vi skrivit.

Fas 3 

Som svar på vårat brev blev det vår lilla larv som svarade med ännu ett brev . En larv som inte är så säker på stavning,stor bokstav och punkt gjorde att vi fick använda våra läsfixare ännu lite mer  för att utreda vad han skulle kunna tänkas mena.Tillsammans samtalade vi om innehållet och pekade återigen på de texttypiska dragen som finns i ett brev.

Fas 4

Eleverna var nu redo att skriva egna individuella brev till larven och vilka brev det blev. Brev där eleverna berättade om sig själva, ställde frågor till larven och visade hur mycket de tyckte om vår lilla kompis. "Jag tycker om dig och vi kan vara din familj tills du hittar din" var ett exempel på hur en elev har skrivit.

Läsa och skriva går hand i hand! (PS Har ägnat kvällen åt att agera larv och svara alla elever individuellt - ett tidskrävande jobb med värt varenda minut för att se elevernas lysande ögon när de får ett alldeles eget brev på fredag D.S)

Att införliva läsförståelsestrategier i den vardagliga undervisningen i alla ämnen

I Studiehandledningen till "En läsande klass" skriver vi följande; Lektionsförslagen som vi presenterar i denna bok ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen.

Tänker att det vi just nu gör på Råby skola är ett verkligt exempel på detta. Vi arbetar för tillfället med ett ämnesövergripande arbete som vi kallar "Ägget". Om ni läst mitt senaste blogginlägg om vårt oväntade besök så vet ni att vi en dag i förra veckan fick ta hand om ett ägg. Detta ägg hade idag när vi kom till skolan kläckts och i korgen låg en liten grön larv. Vilken uppståndelse det blev i klassrummet och återigen var frågorna många. Så många att vi kom på att vi kanske kan skriva ett brev till mamman som lämnat äggen med larven i. Tillsammans pratade vi om hur ett brev är uppbyggt. Vi läste återigen mammans brev och därefter skapade vi ett gemensamt brev på smartboarden. För att få alla elever delaktiga och bli medvetna om hur ett brev kan vara uppbyggt fick eleverna sedan i grupper om 4 klippa isär meningarna och bygga ihop brevet igen tillsammans med illustrationer. Under arbetets gång blev det många fina diskussioner om vad är en mening är, i vilken ordning meningarna skall sitta o s v. Dessutom tränade eleverna på upprepad läsning då de läste meningarna om och om igen.                                                                                                                                      

Lektionen som följde var ett lässtrategipass och då tog vi tillfället i akt att läsa om de djur som vi tagit reda på lägger ägg och därefter kläcks till larver. Genom uteslutningsmetoden kom vi fram till att denna larv antingen skulle kunna komma från en skalbagge eller från en fjäril. Sagt och gjort så letade vi reda på två texter om dessa djur.På hemsidan till En läsande klass finns en fantastisk sökfunktion just för detta ändamål.                                                                                                  
  Text om Tordyveln         Text om Fjärilen

Vi började med att plocka fram våra förkunskaper samt tittade på bilder, rubriker, underrubriker för att kunna förutsäga vad texten skulle kunna berätta. Vi pratade också om till vilken texttyp dessa texter hör och vi läste sedan texterna tillsammans. Först läste vi om Tordyveln och lät alla läsfixarna vara med. Vi utredde ord, ställde frågor och så småningom plockade vi också ut nyckelord. Likadant arbetade vi med fjärilstexten och snart nog hade vi 2 spalter med nyckelord under resp. text på tavlan. Utifrån detta använde vi sedan VENN-diagrammet för att hitta likheter och skillnader om dessa djur och framförallt då med fokus på ägg och larver. Vi kunde konstatera att skalbaggens larver äter bajs och fjärilens larver äter blad. Eftersom vår lilla larv faktiskt hade knaprat i sig lite blad som låg i korgen så börjar våra tankar luta åt att denna larv faktiskt så småningom kommer att bli en fjäril.

Inte världens finaste VENN-diagram men ack så bra att ha som tankestöd  när vi reflekterar över två olika texter.

I morgon väntar ett nytt brev till eleverna, denna gång från larven. Vi kommer återigen att läsa och reflektera om innehållet. Därefter är det dags att låta eleverna skapa ett eget brev. Tala,lyssna, läsa och skriva blir naturliga delar i detta ämnesövergripande tema. Fortsättning följer....

Oväntat besök

Vissa veckor är roligare än andra i lärarjobbet. Denna vecka har varit en sådan vecka. Efter rasten i tisdags hörde vi en bestämd knackning på vår klassrumsdörr. Vi öppnade dörren och där på golvet stod en liten korg med ett brev i. Vi tog in korgen och tittade lite noggrannare under den filt som låg där. Då kunde vi se en grönaktig liten kula ungefär som ett ägg som låg där inbäddad i filten. Självklart blev vi fundersamma och frågorna var många.

Vi blev helt enkelt tvungna att läsa brevet för att kanske kunna få lite ledtrådar till vad det var för liten varelse vi fått besök av. Vi plockade fram våra läsfixare och bearbetade texten, stycke för stycke. Detektiven fick arbeta med att reda ut nya ord och uttryck och vi kunde konstatera att detta brev var skrivet som en dikt. Tillsammans funderade vi kring vad vi kunde utläsa mellan raderna utifrån de ledtrådar vi fått?

Att brevet var från en orolig mamma som lämnat sitt hjärtegryn. Att det var bråttom att hitta en trygg och varm plats och att denna mamma flugit in genom skolans port. Förslagen om vem som skrivit brevet var många, likaså varför korgen hamnat hos oss och vad det egentligen var i korgen.

 Eleverna fick berätta om sina tankar och även skriva/rita ner dessa i både text och bild. Därefter bestämde vi var korgen skulle stå och att denna plats skulle vara både mysig och varm.

Nästa steg blev att försöka ta reda på vad det lilla ägget skulle kunna tänkas vara för någonting. I grupper började eleverna söka information både på nätet och i böcker. Genom detta forskningsarbete kunde vi utesluta en hel del ägg och djur och det vi kom fram till var att ägget skulle kunna vara en fjärils eller en skalbagges eller helt enkelt någonting magiskt.

Nästa dag när vi kom till skolan låg ett litet brev instucket i korgen där orolig mamma bad oss att inte röra hjärtegrynet den första veckan. Vi insåg att vi tillsammans behövde skapa gemensamma förhållningsregler. Tillsammans skrev vi ner dessa instruktioner och kunde samtidigt prata om vad som är typiskt för denna texttyp. Hur viktigt det är att man är tydlig och att vi förklarar varför man inte får eller får göra vissa saker.

Under nästa vecka väntar vi med spänning på att det kommer att hända någonting med vårt hjärtegryn. Vi kommer att introducera två texttyper till eftersom vi kommer att kommunicera via brev och dessutom skriva faktatexter (om det som hjärtegrynet kommer att förvandlas till) . Hela tiden så visar vi texttyperna som modeller först före det egna skrivandet och då handlar det ju om att läsa och bearbeta text med hjälp av läsförståelsestrategier.

Det är fantastiskt roligt att arbeta med läsa och skriva kopplat till NO/SO i ett ämnesövergripande arbete som genomsyrar vår undervisning.