Vikten av förberedelse inför en lässtrategilektion

I morgon är det dags att skapa ett magiskt ögonblick tillsammans med våra förstaklassare. Vi skall ge oss in i en ny magisk värld genom att öppna en ny gemensam högläsningsbok. Genom att använda läsförståelsestrategier som stöd under textsamtalen kommer vi att nå djupet i textens innehåll och bli engagerade i det som händer i boken. För att denna lektion skall bli magisk och för att jag skall kunna introducera och använda lässtrategier på texten måste jag som pedagog förbereda mig. Jag måste självklart läsa texten först, gärna flera gånger och reflektera över vilka tankar jag får, vilka strategier jag använder.

Som tur är har jag egna små individer här på hemmaplan och de är väldigt bra bollplank just för detta ändamål. Tillsammans har vi nu på morgonen synat bokens framsida och hittat saker som jag inte sett förut. Vad är det för sken som kommer från korgen? Vad är det för små ögon som glittrar i mörkret? Vem ligger i korgen? Vad är det för hus?

Vi läser tillsammans första kapitlet och märker att "våra konstnärer" får arbeta väldigt mycket. Det här är en författare som ger oss sinnesintryck och får oss att känna dofter, höra ljud m m. Att få kika in i det stora skafferiet på Vov hotell gjorde både mig och sonen så hungriga att vi fick ta en paus i läsandet och äta frukost.

Den här författaren är heller inte rädd för att använda nya ord och uttryck och gör någonting som jag tycker goda författare skall göra. Hon bakar in betydelsen av ordet i sammanhanget och förklarar både nattportier, disk och foaje m m. Vi kan alltså utreda orden genom att vi läser om och läser vidare.

I första kapitlet får vi också lära känna en berättarröst som ställer frågor till oss läsare, vilket är ett grepp jag gillar. "Kanske har du också funderat över vem som pillar in den röda paprikan i gröna oliver?"

Jag förbereder mig genom att markera lässtopp och hur jag kan tänka högt inför eleverna. Jag funderar också igenom hur mycket och var jag skall släppa in elevernas funderingar och frågor. Att läsa en skönlitterär högläsningsbok och samtidigt använda lässtrategier är en balansgång så att texten inte blir alltför sönderhackad. Mitt syfte i morgon är att fokusera på Spågumman och strategin att förutspå. Jag vill att eleverna skall bli medvetna om att vi genom ledtrådar både i bild och text kan göra förutsägelser. Utifrån denna fantastiska framsidesbild lovar jag att detta inte blir så svårt men även under och efter läsningen kommer vi att plocka fram Spågumman. För vad är det för lurvigt i korgen och vilka är De osynliga små?

Nu känner jag mig förberedd och längtar till morgondagen.

Boken är en läslära som heter Vips. Författare Lena Hultgren

Expertläsare/Stjärnläsare och Gemensam läsning/Enskild läsning

Barbro Westlund menar att en expertläsare ofta omedvetet växlar mellan olika strategier och väljer strategi beroende på läsningens syfte och texttyp. Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text.

Syftet med undervisning i lässtrategier är att utveckla eleverna till ”Expertläsare”. För att göra det behöver vi ge dem olika strategier – verktyg för att lyckas. Precis som snickaren förstår att han behöver olika verktyg för olika syften använder den gode läsaren olika lässtrategier.

Lässtrategier  ska vara så förankrade hos eleverna att de kan plocka fram dem närsomhelst de kommer i kontakt med olika texter oavsett genre. Målet är att eleverna ska bli expertläsare och äga sina strategier.

I En Läsande klass har vi använt ett annat begrepp  för denna expertläsare, nämligen ”stjärnläsare”.

” Stjärnläsare” blir man alltså inte då man behärskar ett givet antal strategier utan när man låter lässtrategierna samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse.  

Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när hon/han inte förstår och har då olika verktyg/strategier att ta till. "Att veta när jag inte förstår och vad jag skall göra då skiljer den goda läsarens strategier från den svage läsarens" Denna förmåga utvecklas hela tiden då vi ställs  inför nya utmaningar när vi exempelvis möter svårare  texter och andra texttyper.

Att vi valde begreppet "stjärnläsare" istället för expertläsare var för att vi ville ha en symbol som konkretiserade detta och som vi kunde visa för eleverna som ett stöd i tänkandet.

Elever som delger varandra sina egna lässtrategier, hur man gör när man förstår en text och samtidigt diskuterar, tolkar och värderar innehållet i texten utvecklar sin läsförståelse. (Westlund, 2010) . 

Vår studiehandledning vilar på tre ben; högläsning, strategier och dialog där texten och textens innehåll är det viktigaste. Boken skall alltid vara i centrum.

Genom att samtala om textens innehåll med strategierna som stöd skapas ett läsengagemang hos eleverna,som förhoppningsvis i förlängningen leder till ökad läslust. Ur den gemensamma läsningen föds den självständiga läsningen (Körling). Det huvudsakliga målet med undervisning i läsförståelsestrategier är att eleverna skall ta med sig strategierna/verktygen in i den egna läsningen och självklart måste de få öva på även detta. I ELK har vi valt att visa den progressionen genom att man går från modellektioner till det gemensamma läsandet till par/gruppläsning. 

Att vi inte har med någon enskild läsning i studiehandledningen är för att vi vill visa på ett förhållningssätt till texter där dialogen och samtalet om det lästa är i centrum. Jag personligen är dessutom livrädd att elever skall lämnas ensamma i sitt lärande och i sin läsning. Jag har sett alltför många tysta klassrum där elever tränar läsförståelse genom tyst läsning och instuderingsfrågor och det gör mig ledsen. Tyst egen läsning skall också rymmas inom skolans ram men den måste ske på ett medvetet och genomtänkt sätt.


Och tillsist ännu en gång;

Vi kallar inte "En läsande klass" för EN metod som bygger på EN forskningsbaserad modell utan mer som ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Vi delar med oss av den undervisning som förekommer i våra klassrum – inget annat. Vår önskan är att ni ser materialet som en stödstruktur och inspirationskälla - inte som någon färdig mall. 

"Självständigt läsande föds ur den gemensamma läsningen"

För mig har det alltid varit oerhört viktigt att vara medveten om att läsning består av flera delar och att vi måste vara mycket tydliga med vårt syfte i läsundervisningen. Eftersom jag undervisar de allra yngsta så är en mycket viktig del i min läsundervisning att få eleverna att knäcka läskoden. Att förstå den tekniska sidan av läsningen genom att kunna koppla ljud- bokstav, ljuda ihop ljuden till ord och så småningom automatisera färdigheten och då läsa med flyt. Denna process går väldigt snabbt för en del elever medan andra behöver mycket träning. Därför är det viktigt att både i skolan och i hemmet ge tid till att träna avkodning. Jag är ingen förespråkare av läxor men just läsläxan i syfte att automatisera läsningen brukar jag prata mig varm för. Avkodningsträning kan ske på många olika sätt och i dag finns många bra dataprogram som tränar denna färdighet. Att läsa samma text flera gånger kallas för upprepad läsning och just det har forskning visat på är gynnsamt för att utveckla avkodningsförmågan. För de elever med långsam avkodningsförmåga har jag använt materialet "Läsinlärning i 7 steg", "Rydaholmsmetoden","4 sagor", "M-G-programmet"," Läslådan" samt övningar ur "Lexia" m m. Eftersom det är tröttsamt, krävande och ganska mekaniskt att träna denna färdighet behövs variation i arbetsmaterial och program.

För att träna avkodningen i skolan schemalägger vi alltid parläsning ganska många veckor in på höstterminen. Genom parläsningen får läsaren en mottagare och det finns någon att diskutera ord och innehåll med. Så småningom använder vi parläsningen även i vårt lässtrategiarbete som är den andra delen i vår läsundervisning; att utveckla läsförståelse.

Vår medvetna strukturerade undervisning i att utveckla läsförståelse tar sin utgångspunkt i högläsningen.

I åk 1 har vi en läslära som vi utgår ifrån. Under flera år har vi haft ABC-klubbens material men skall i år pröva läseboken om Vips. Det som är så tilltalande i båda dessa material är att man utgår från en gemensam högläsningsbok och att eleverna därefter får öva sin avkodning på en text där innehållet redan är känt. Utifrån högläsningsboken introducerar vi våra Läsfixare. Vi har sedan 2-3 lässtrategipass/vecka där vi följer arbetsgången i ELK. Texterna vi använder då kan vara hämtade från ELK men också från en högläsningsbok som vi valt.

Nytt för i år är att vi kommer att arbeta ämnesövergripande med SV/SO/NO. Vi har en 3-års plan för vårt arbete mot kursplanens mål i SO/NO och de områden vi skall avhandla i år samkör vi med svenska.Vi har valt att lyfta fram olika förmågor under olika veckor och även kopplat detta till olika texttyper. På våra 3 långa pass som vi har varje vecka kommer vi att läsa olika typer av texter med lässtrategierna som hjälp, vi kommer att skriva texter utifrån Cirkelmodellen och självklart varva arbetet med föreläsningar, grupparbete och pararbete. 

Vi har även två  IUP-pass inplanerade varje vecka och då är det elevens egna mål som är i fokus när det gäller svenskämnet. Eleven kan då läsa och skriva olika texter oftast tillsammans med kompis. Material som vi har använt oss av här är mycket skiftande men IT-verktygen har en framträdande roll.

I vårat klassrum lämnas ingen elev ensam i sitt lärande och i sin läsning. De stunder vi har med tyst läsning kopplas till en uppgift eller en läslogg. Ofta är det också en fortsättning på någonting vi har läst gemensamt först. Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Genom att läsa och samtala om text skapas ett intresse för innehållet och eleverna får ett läsengagemang och vilja att ta sig in i böcker.

Lässtrategier som en del i en språkutvecklande undervisning

En regnig eftermiddag behövdes för att jag skulle öppna Hanna Stehagens bok ”Språk i alla ämnen” som legat på skrivbordet sedan sommarlovet började. Nu har jag både öppnat den och läst den och blivit så där lyrisk som man bara kan bli när man läser någonting riktigt, riktigt bra. Det är underbart när någon annan sätter ord på ens tankar och på ett mycket enkelt konkret sätt beskriver det man själv vill förmedla med sin undervisning.

 I bokens första kapitel beskriver Hanna det som utgör grunden i en språkinriktad undervisning.

• -          Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring texter.
• -          Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna
• -          Motivera eleverna genom att utgå från deras förkunskaper
• -          Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i olika ämnen.
• -          Integrera läsande och skrivande i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur samt uppmärksamma textens specifika ordförråd.
• -          Praktisera formativ bedömning

Hanna presenterar också två  modeller för planering och genomförande av en språkinriktad undervisning.  SIOP, den första modellen är som en slags checklista och stödstruktur när man skall planera lektioner, arbetsområden m m. Modellen innebär att läraren har klart definierade mål sk språkliga mål -  se nedan! 

SIOP lyfter fram vikten av att ge eleverna möjlighet att tala, lyssna, läsa och skriva inom varje område.

Den andra modellen som Stehagen lyfter fram är Cirkelmodellen där eleverna genom en tydlig och strukturerad arbetsgång får strategier till det egna skrivandet.  Enkelt beskrivet  bygger cirkelmodellen  på 4 faser:

# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

# Fas 3 Skriva en gemensam text

# Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

I det tredje kapitlet skriver Stehagen om lässtrategier och utgår då från reciprok undervisning med de fyra grundstrategierna. Hon ger många praktiska exempel på hur hon planerar ett arbetsområde utifrån syfte, mål och arbetssätt. Hon  knyter ihop cirkelmodellen med olika lässtrategier och visar på hur detta kan gå till.

Även om Hanna Stehagen undervisar äldre elever så ser jag många likheter med den undervisning som pågår i vårt klassrum och de tankar som ”En läsande klass” bygger på.

Tanken med En Läsande klass och de lektionsplaneringar vi har skrivit är att de ska fungera som en stödstruktur för att införliva ett förhållningssätt /arbetssätt för hur man kan angripa och samtala om olika typer av texter. I förlängningen är tanken att man skall använda de texter som är aktuella i den egna undervisningen i ALLA ämnen. Vår studiehandledning vilar på tre ben; Högläsning, Strategier och Samtal där texten och textens innehåll är det viktigaste.

 Vi har överhuvudtaget inget ensamarbete eller enskild läsning i projektet. Genom att samtala om textens innehåll med strategierna som stöd skapas ett läsengagemang hos eleverna, som förhoppningsvis i förlängningen leder till ökad läslust.

I vår studiehandledning visar vi på några exempel hur vi kopplar ihop läsa och skriva. På min blogg ger jag ännu lite mer exempel på detta. 

http://marietrapp.blogspot.se/p/lasa-och-skriva-hor-ihop.html  

Det finns många gemensamma nämnare mellan  den språkinriktade undervisningen som Stenhagen presenterar och En läsande klass. Undervisningen bygger på dialog och diskussion, vi utgår från elevernas förkunskaper, vi ger eleverna strategier för att ta sig in i texter och vi kopplar läsförståelsestrategier just till Cirkelmodellen. Se sid 95 i studiehandledningen.

Det jag framförallt tar med mig från Stehagens bok är att föra in de språkliga målen i våra LPP. Genom att vi för in språkmål fokuserar vi på de förmågor som vår kursplan lyfter fram. Denna  översikt hittade jag på facebooksidan "The Big Five". Pedagogen som ligger bakom denna fina översikt är Annika Lennartsson. 

Att utforma språkliga mål utifrån dessa förmågor och föra in dem i vår planeringar, LPP känns jätteviktigt. Genom att göra det tydliggör vi både syfte och mål för oss själva och för eleverna. Dessutom ger en tydlig planering utrymme för tydlig återkoppling och bedömning. Det skapas ett användbart underlag för formativ bedömning.

 Tycker man att detta med språkliga mål kan vara svårt att förstå sig på har Anna Kaya gjort 3 små filmer om detta.  

Språkliga mål. Vad och varför?    

Hur sätter jag språkliga mål? 

 Hur börjar man?

Genom att läsa Hanna Stehagens bok så kände jag att ännu en pusselbit föll på plats och att arbetet med läs- och skrivstrategier blir en del i ett språkutvecklande arbetssätt. 

Att arbeta åldersintegrerat med läsförståelsestrategier.

Eftersom vi som har skrivit handledning för åk 1-3 i En Läsande klass undervisar på en mycket liten skola med åldersintegrerade klasser ville vi göra ett material som går att använda både med årskurshomogena och årskursblandade klasser. Du följer därför samma lektionsplanering i alla tre årskurserna, men texterna blir längre/svårare och din roll som samtalsledare kommer att minska i takt med att eleverna blir mer förtrogna med lässtrategierna. Samma textgenrer och teman används i de tre årskurserna, både för att du ska kunna arbeta årskursintegrerat och för att ni ska kunna samlas kring ett tema eller en genre på skolan. Tänk vilka häftiga litteratursamtal det kan bli i korridorerna när alla arbetar med t. ex. fantasy eller nyheter samtidigt! Naturligtvis kan du byta texter mellan årskurserna som du tycker passar dig och din elevgrupp eller arbeta med texter som är aktuella i din övriga undervisning.

När vi introducerar läsförståelsestrategierna så gör vi det genom högläsning och då är det fullt möjligt att ha en åldersintegrerad grupp elever. Alla elever deltar utifrån sin förmåga och elever som tycker det är svårt att ställa frågor, sammanfatta m m får inspiration och ideer från sina kamrater. Jag har elever i åk 1 som är fantastiska förebilder för sina äldre kamrater. Att arbeta med läsförståelsestrategier är inte åldersrelaterat utan fungerar i både små och stora grupper med elever i olika åldrar.

Successivt så vill vi att eleverna skall överföra strategianvändandet på den egna läsningen i grupp eller i par och då behöver man tänka till lite kring läskompisar och läsfixargrupper. I flera blogginlägg har jag visat på hur detta arbete kan se ut. Första gångerna eleverna får kliva in i läsfixarrollen i grupp så bygger vi även det på högläsningen så att det inte blir avhängigt vilken avkodningsförmåga eleven har. Läs gärna här; http://marietrapp.blogspot.se/2014/02/att-kliva-in-i-rollen-som-lasfixare.html. Som ni förstår fungerar även detta att göra i åldersblandade klasser.

Nästa steg är att låta eleverna läsa texten själva i gruppen och då kan det se ut så här; http://rabyskolan2014-15.blogspot.se/2014/03/lasandets-gladje.html. På dessa lektioner är inte syftet att förbättra avkodningen så svaga läsare tvingas aldrig att läsa högt i grupp utan bara de elever som själva vill läsa högt gör det. Eleverna blir snabbt självgående i dessa läsfixargrupper och då har du som pedagog möjlighet att samla de elever som behöver mer stöd än de andra med lässtrategiarbetet. På det viset har du möjlighet att individualisera arbetet och anpassa både efter grupp och individ.

När det gäller parläsningen tycker vi det är viktigare än annars att ha jämna läskompisar så att avkodningen ungefär ligger på samma nivå. Då handlar det om att både träna flyt och förståelse.Eftersom vi har valt att alla årskurser utgår från samma tema i ELK i åk 1-3 öppnas stora möjligheter att hitta texter på rätt nivå inom gruppen. Ofta har vi texter för olika årskurser uppkopierade och låter då eleverna arbeta i par och då finns det 15 olika texter att välja mellan varje vecka.

Lite tankar om forskningsbakgrund och redigering

Nu skriver jag som pedagog rakt från hjärtat utifrån de påståenden och inlägg som har tillkommit på vår facebookssida under dagen. Jag tycker det är jättetråkigt att man ser projektet En Läsande klass som någonting som inte vilar på vetenskaplig grund. Det första vi började med när vi fick uppdraget att dela med oss av vår undervisning var att läsa vetenskapliga rapporter, böcker av Westlund, Lundberg, Reichenberg mfl. Vi hade läst dem tidigare men nu blev det verkligen en djupläsning. Vi strukturerade upp våra lektionsplaneringar utifrån den forskningsteori vi läst. Vi bollade tankar och ideer med flera olika forskare och tillsammans skrev vi en metoddel som både Westlund och Reichenberg har tagit del av.

I vår metoddel skriver vi att våra planeringar UTGÅR från modellerna RT, TSI och QtA. Vi skriver att RT och TSI utgår från FYRA grundstrategier; att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Vi skriver tydligt att VI HAR LAGT TILL en strategi - att skapa inre bilder utan att påstå att den hör till RT. Det är vi pedagoger som har valt att lägga till en strategi eftersom vi så ofta använder den strategin i vår undervisning. Vi kallar inte "En läsande klass" för EN metod som bygger på EN forskningsbaserad modell utan mer som ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Vi delar med oss av den undervisning som förekommer i våra klassrum – inget annat!

 Lektionsförslagen som vi presenterar i studiehandledningen ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen.

Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta .Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp.

Det vore helt fantastiskt om forskare kunde följa projektets utveckling löpande och kommentera metodik och didaktik. Att vi alla  hjälps åt så att forskningsteori och praktik möts. En väg att gå kan ju vara det som Toura Hägersten för fram; ” Att börja arbeta med ELK:s material i undervisningen och parallellt djupläsa Barbro Westlunds avhandling kan vara en väg att gå. Till avhandlingen finns nu en utmärkt studiehandledning som stöd för lärare att arbeta med avhandlingen i studiecirkelform: http://www.nok.se/.../Att-bedoma-elevers-lasforstaelse/ Det kan vara en väg att gå för att försöka arbeta med sin egen teoretiska bakgrund.”

Någonting som också vore fantastiskt spännande är det Anna Kaya ger förslag på. Att man genomför en longitudinell studie där man följer skolor som använder ”En läsande klass” för att arbeta mer strukturerat med läsförståelsestrategier och undersöker vilka resultat man når med arbetssättet.

Under hela året när vi skrivit ner våra lektionsplaneringar har vi haft två fantastiska erfarna läromedelsredaktörer som granskat alla texter vi har skrivit, både handledning, arbetsblad, modellektioner, läsloggar m m. Jag blev helt förtvivlad när du Rolf skrev att språkligt bristfälliga texter sprids till tusentals elever i vårt land. Nu har jag förstått att det inte är våra texter på hemsidan du syftar på utan de texter som publicerats under filer i facebookgruppen. Dessa dokument har vi endast skapat ett fåtal och ingen redaktör har tittat på dem. Vi får helt enkelt fundera hur vi skall förhålla oss till dessa texter. 

Marie Trapp