Tjusningen med textsamtal är att man aldrig riktigt vet var man hamnar.

I morgon är det dags igen! Att introducera Reportern som jag upplever som en nyckelstrategi. Genom att ställa olika typer av frågor får texterna liv och vi kan förstå det vi läser på djupet. Jag kommer att använda mig av det material som finns på  hemsidan till "En läsande klass" och börja med att modellera hur man kan ställa olika typer av frågor till mycket korta texter.Vi kommer att använda visningsbilden och läsa den korta texten om hararna.

Genom att klicka på den interaktiva tavlan visar jag eleverna vilka olika typer av frågor det finns.
Här är en länk till den interaktiva tavlan;
http://www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/05/boken-med-hararna1.pdf

Vi kommer även att läsa  modelltexterna om Lekparken och Cykeltävlingen. Jag tänker högt kring vilka frågor man kan ställa och var i texten jag hittar svaret. Jag visar också på att en del svar inte går att hitta i texten utan svaret finns hos oss själva. Hela tiden så pekar jag på visningsbilden som vi har uppsatt på väggen.

Eftersom vi har två lässtrategipass i morgon så tar jag tillfället i akt att fokusera på Reportern även när vi läser i vår gemensamma läslära Vips.

Eftersom eleverna fortfarande inte är så varma i kläderna och eftersom detta med att ställa frågor är nytt för en del kommer jag även detta pass och några till framöver vara den som ställer frågorna. Eleverna kommer självklart att få vara med och svara på frågorna samt att de får fundera på vilken typ av fråga det är jag har ställt.

Kapitlet som jag skall läsa i morgon handlar om den lilla valpen Vips som blivit instängd i en hiss. Denna hiss är inte vilken hiss som helst utan man kan styra den med hjälp av sina tankar och sin vilja. Lilla Vips vill så gärna träffa sin mamma så han styr i hissen rakt upp i en annan värld. ...."Marken utanför hissen var vit och mjuk. Den verkade vara gjord av maränger och vispgrädde, men de kunde gå där utan att sjunka ner. Överallt låg roliga pinnar och olika stora bollar i regnbågens alla färger. Här och där fanns gropar och spännande tunnlar som Vips ville undersöka, men han följde ändå efter de osynliga små"...... Även om vi kommer att fokusera på Reportern i morgon så kommer vi ju använda de strategierna som vi redan introducerat och använt och under detta stycke kan det väl inte passa bättre än att plocka fram Konstnären och se vilka inre bilder texten skapar.

Det är alltid viktigt att förbereda sig innan ett lässtrategipass men när man skall ställa olika typer av frågor på en text är det extra viktigt. Ibland måste man ju faktiskt klura lite själv över vilka frågor man kan ställa - framförallt när det gäller frågor mellan raderna. Jag har därför både markerat lässtopp och skrivit ner förslag på frågor inför morgondagen. Jag har också strukit under ord som jag tycker är viktiga för sammanhanget och som jag tror kan behöva utredas samt markerat när jag tycker det är lämpligt att plocka fram Spågumman.Om inte eleverna reagerar på de orden som jag markerat så kommer jag ända att stanna upp vid lässtoppen och utreda dem. För som sagt när strategierna väl är introducerade så skall de användas så fort vi tar oss an en text. Vi måste ju dessutom fylla på vår Detektivtavla som hör till boken om Vips.

Även om jag har undervisat i lässtrategier under flera år och samtalat om text hur många gånger som helst så längtar jag verkligen till morgondagen när det är dags igen. Man vet ju aldrig riktigt var man hamnar och detta blir extra tydligt när Reportern kliver in. Vilka kopplingar kommer eleverna att göra till texten? Kanske måste jag vara beredd på att det kommer att handla om mycket om känslor i morgon. Hur det kan vara att sakna någon så mycket som Vips har saknat sin mamma. Ja spännande blir det!

Språkinriktad undervisning om Matsmältningen

"Genom undervisningen skall eleven få möjlighet att ställa frågor om människan utifrån egna händelser och upplevelser. Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll."

"Eleverna skall använda biologins begrepp, modeller och teorier för att förklara biologiska samband i människokroppen."

"Undervisningen skall innehålla människans kroppsdelar, deras namn och funktion." 

  (Lgr 11)

Med dessa rader hämtade ur vår kursplan har vi planerat vårt tema om Människokroppen med fokus på matsmältningen och kroppens inre organ. Som alltid när vi planerar ett tema gör vi det med språket i fokus. Vi har valt att utgå från Gibbons fyrfältare vid planeringen av detta område.(Stärk språket stärk lärandet,Gibbons). Tanken är att man ska börja i det talade, vardagliga språket och stötta eleverna mot det mer ämnesspecifika språket.

Fas 1
Som en gemensam uppstart och som ett litet experiment gav vi oss ned i gymnastiksalen där hela hallen blivit omvandlad till en människokropp med kroppens alla inre organ som vi använder när vi äter mat och maten skall gå genom det vi kallar för matsmältningsapparaten. Eleverna delades in i smågrupper och fick uppmaningen att de lugnt och fint skulle ta sig igenom alla "stationer" och samtidigt fundera över vad det var de upplevde tillsammans.

Vi pedagoger hade spridit ut oss i gymnastiksalen och gjort som en bana för eleverna att ta sig igenom. Det första som hände när eleverna kom in var att vi fröknar puffade på dem med stora vita kuddar(tänder). Vi sprutade även vatten på eleverna med vattensprutor.(saliv) Därefter fick eleverna åla genom en smal tunnel (matstrupen). Som nästa steg fick de krypa in i två upp och nervända mål med massor av olika bollar i. (magsäcken). Även där sprutade vi pedagoger vatten på eleverna med vattensprutor (magsyra) före det var dags att åla sig igenom ihopbundna rockringar med blöta tygtrasor hängande i mitten (tunntarmen). Återigen blev eleverna attackerade av pedagogerna med dammsugare i händerna. Genom denna sug sögs den sista näringen ut från maten i tjocktarmen. Tillsist skulle varje elev pressa sig ut genom en ihoprullad matta ut i omklädningsrummet. (äntarmen). Väl tillbaka i klassrummet fick eleverna sätta ord på det de varit med om i de grupper som gått tillsammans i gymnastiksalen.

Fas 2
Nästa tillfälle var det dags för oss pedagoger att introducera de nyckelord och begrepp som vi ville att eleverna skulle få med sig. Vi hade skrivit ut orden och gjort som skyltar som vi satte dit med häftmassa i anslutning till bilden här ovan.( Bilden var då förstås utan begreppen.) Tillsammans reflekterade vi över vad vi varit med om i gymnastiksalen och vi lät denna gång maten passera på bilden och för varje ny kroppsdel pratade vi om vad den hette och vilken funktion den har för vår matsmältning.

Fas 3
Tredje tillfället fick eleverna återigen i grupp skapa en egen människokropp på ett papper. Rita ut de olika kroppsdelarna och med garn visa hur långa tarmarna var bl a. Nyckelorden hade de fortfarande tillgång till på små skyltar och kunde med hjälp av dem benämna och använda de ord som de nyligen lärt sig. Eleverna fick i sina smågrupper berätta i tur och ordning med bild- och ordstöd vad som händer i vår kropp när vi äter. Alla elever fick ta de nya begreppen i sin mun och berätta för sina kamrater. En del elever behövde lärarstöd i denna lilla redovisning andra fixade det helt på egen hand.

Fas 4
Slutligen var det dags att använda det skrivna språket och skriva ned hur matsmältningsprocessen går till. Eleverna fick skriva 2 och 2 på dator och till sin hjälp hade de återigen de nyckelord som vi introducerat och tidigare använt i det talade språket.

Efter dessa lektioner var eleverna väl förberedda att ta sig an läromedelstexter som handlar om matsmältningen. I materialet "En läsande klass" finns i åk 1-3 femton texter som handlar om Människokroppen. Vi valde en av dessa som handlade just om matsmältningen.

http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/magen_o_tarmarna_puls_no_boken_skarm.pdf

Några elever arbetade sig igenom texten tillsammans med en läskompis medan större delen av klassen läste texten gemensamt. Eftersom eleverna nu hade stor samlad förkunskap om ämnet gick det lätt att ta till sig texten och förstå den. Vi la stor vikt vid att eleverna fick ställa egna frågor på texten för genom just detta kunde vi bedöma vad de tagit till sig och förstått. Vi kunde se
vilka begrepp som nu var införlivade i deras eget ordförråd. Som stöd i detta arbete använde vi och dokumenterade i läslogg "Stjärnläsaren Fakta" Vi använder lässtrategierna som en naturlig del i den undervisning som är aktuell för oss i alla ämnen.

Att införliva lässtrategier i den egna undervisningen i alla ämnen.

Från tal till skrift

"Tidigare erfarenheter bildar ett sammanhang och mot bakgrund av det kan man tolka den nya erfarenheten...tidigare erfarenheter tjänar som de sammanhang inom vilka språket skall förstås." 

(Sid 78 i Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons.)

I vår lärmodul "Språk i alla ämnen för alla elever" har vi denna vecka fokuserat på hur talet är en bro till skrift och planerat och genomfört ett arbetsområde utifrån Gibbons fyra faser.

Gibbons fyra faser

Vi valde att använda detta språkutvecklande arbetssätt utifrån ett tema om svampar. Eftersom vi redan hade ett inbokat besök av Naturskolan kändes det naturligt och bra att ta tillvara på detta och se om vi kunde fokusera extra mycket på språket och göra en planering som går från det talade vardagsspråket till det skrivna skolspråket.

Fas 1 
Väl framme i skogen blev eleverna indelade i små grupper med uppmaningen att de tillsammans skulle klara av en utmaning. De skulle följa ett rep och utmed detta rep skulle de leta efter saker som inte hörde till naturen. De skulle tillsammans leta rätt på 10 saker, komma ihåg dessa och fundera ut någonting som alla saker hade gemensamt. Eleverna antog uppdraget och tog sig längst repet diskuterande vad de såg på vägen. Väl framme vid samlingsplatsen placerades alla saker på en filt och eleverna fick återigen med sitt språk benämna vad de sett och vad de olika sakerna hade gemensamt. Med lite hjälp och med lite ledtrådar kom de fram till att den gemensamma nämnaren var svamp.

Eleverna fick därefter i grupp uppdraget att hitta olika typer av svampar och att sortera dem efter utseende, färg och storlek. Till sin hjälp fanns svampböcker och en karta över olika svampsorter.

Det var underbart att höra eleverna diskutera svamparnas utseende, form och egenskaper. Här fanns inga rätt eller fel utan alla tankar och funderingar var välkoma och eleverna utgick från sitt eget vardagsspråk.

Fas 2

Några dagar senare var det dags igen för" tema svamp" och även denna gång valde vi att vara i vår underbara skolskog. Nu var det dags att introducera begrepp och nyckelord som vi ville att eleverna skulle införliva i sitt eget ordförråd och senare kunna använda i skriftspråket. På väg till skolskogen hade vi så fantastisk tur att vi hittade två jättefina champinjoner där vi tydligt kunde se både skivor, ring, hatt och fot. Begrepp som vi nu tog upp och undervisade om.

Utifrån bilder som vi plastat in berättade vi om svampens alla delar, om olika svampsorter och hur svampar samarbetar med träd. Vi visade på de 12 olika nyckelord som vi plockat ut och skrivit ut på små papperslappar. Självklart blev detta lite av en repetition från gången innan då eleverna bekantat sig med svamparna och svamparnas olika delar men nu fick de både höra och läsa orden samtidigt som vi undervisade om dem.

Fas 3

Eleverna blev nu återigen indelade i små grupper med uppdraget att berätta för varandra utifrån bilder och nyckelord allt de lärt sig om svampar. När de tränat i sina grupper skulle de påkalla en lärares uppmärksamhet och redovisa för henne. Det var helt fantastiskt att höra hur eleverna tog de nya begreppen i sin mun och samtalade om svampar på ett språk som låg mycket närmre det skrivna språket än det talade.

Fas 4
Väl tillbaka i skolan var det dags att använda sin nyvunna kunskap och de nya begreppen in i en faktatext om svampar. Eftersom vi har en 1.3:a så nivåanpassade vi och lät de yngsta eleverna skapa en gemensam text utifrån ett samtal om vilka ord och meningar som skulle finnas med.

De lite äldre eleverna fick tillsammans med en skrivkompis förfoga över nyckelorden och utifrån dem författa en faktatext. Här var det inte själva skrivandet som gav oss pedagoger gåshud utan diskussionerna utifrån orden. Tillsammans laborerade de med orden för att få dem i en bra ordning och i ett sammanhang. De plockade med orden och samtalade samtidigt som de skrev på dator. Resultatet blev fantastiskt fina faktatexter med många nya ord och begrepp.

I Gibbons bok finns även en femte fas i detta språkutvecklande arbete och det är att ta sig an och läsa en faktatext. Detta uppdrag kommer vi att ta oss an nästa vecka och då med ordentliga förkunskaper och erfarenheter i bakfickan. Texter om svampar finns att hämta på hemsidan till "En läsande klass". 

http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/karljohan_kann_igen_25_svampar.pdf

Tillsammans kommer vi att bearbeta texten med hjälp av läsförståelsestrategier som vi brukar, men jag är övertygad om att fler elever kan tillgodogöra sig mer av texten när vi arbetat oss igenom detta ämnesområde på detta sätt. Detta är ett arbetssätt som vi tror på och kommer att genomföra åtskilliga gånger i olika ämnesområden i alla ämnen.

Vårt dialogiska klassrum

Jag skulle vilja kalla vårt klassrum för det dialogiska klassrummet och att jag skriver vårt beror på att vi är två pedagoger som arbetar mycket nära varandra. Vi heter Elisabeth Pettersson och Marie Trapp och tillsammans ansvarar vi för 28 elever i en åk 1-3. Min kollega Elisabeth Pettersson är 1-7 lärare med inriktning svenska, matematik och engelska. Jag som skriver om vårt klassrum är examinerad 1-7-lärare med inriktning svenska och SO samt idrott. Jag har en påbörjad speciallärarutbildning och under mina 15 år som lärare har jag alltid i någon form haft ett specialläraransvar.

För mig är ett språkligt eller dialogiskt klassrum ett klassrum där vi utgår från eleverna och deras förkunskaper genom att vi delger varandra vår samlade kunskap i samtal. Vi ger eleverna modeller, strategier och prövar hela tiden tillsammans med dialogen i centrum. Varje morgon möts våra elever av en hälsning på tavlan. Denna hälsning kan innehålla långa kluriga ord, ord som hör ihop, sammansatta ord, en ordklass eller kanske ord som vi pratat om tidigare och vi vill att eleverna skall få smaka på igen. Vi smakar ofta på ord genom att eleverna får ta orden i sin mun, sätta ordet i ett sammanhang både muntligt och skriftligt. När vi läser högt och det gör vi ofta använder vi olika läsförståelsestrategier varav en strategi handlar just om att reagera på nya ord och utreda deras betydelse.

Flera gånger/dag samlar vi eleverna kring en gemensam text som vi högläser.

Genom högläsningen synliggörs tysta tankeprocesser genom att jag stannar upp i texten och visar hur jag tänker och hur jag använder olika förståelsestrategier. I mitt arbete som lärare har högläsningen blivit ett mycket viktigt verktyg för att visa eleverna hur man kan ta sig in i texter och förstå innehållet både på, mellan och bortom raderna.

Forskningsbaserade modeller

Vi bygger vår strukturerade undervisning i läsförståelsestrategier på några forskningsbaserade modeller hämtade från USA. De kallas reciprocal teaching, RT och transactional teaching, TSI och handlar om att man undervisar explicit i förståelsestrategier och att man som pedagog är vägvisare och stöttepelare. Dialogen om textens innehåll är viktigt och man når det genom att samtala strukturerat om texten med strategierna som hjälp.(Westlund 2010) RT och TSI bygger på 4 grundstrategier men i vår undervisning använder vi oss av fler strategier.

Redan i förskoleklass introducerar vi de läsförståelsestrategier som man har sett att goda läsare använder sig av; att förutspå, att utreda nya ord och uttryck, att ställa frågor, att se inre bilder och att sammanfatta. Vi konkretiserar dessa strategier genom att vi använder figurer som skall ses som tillfälliga tankestöd speciellt för lite yngre elever. Våra figurer är; Spågumman, Detektiven, Reportern, Konstnären och Cowboyen. Dessa ”Läsfixare” hjälper oss att samtala om textens innehåll på ett strukturerat sätt. Dessa Läsfixare hjälper också till att höja läsengagemanget och viljan att läsa vidare i texten. Jag har inte träffat ett enda barn som inte vill veta hur det kommer att gå efter att vi har förutspått texten tillsammans.

För mig är ”Reportern” något av en nyckelstrategi då vi genom att ställa frågor når olika nivåer i texten. När vi använder den strategin så händer någonting i klassrummet. Samtalet om textens innehåll får liv och kopplas till elevernas erfarenheter. -”Reportern gör så att jag får syn på hur andra tänker” uttryckte en 7-årig pojke och det är precis det som sker i klassrummet när vi ställer frågor och funderar ut svaren tillsammans i klassrummet.

I vårt klassrum ser vi det som jätteviktigt att förmedla ett kritiskt förhållningssätt till olika typer av texter och fakta. Inspirerade av den forskningsbaserade modellen QtA försöker vi alltid att få syn på författaren bakom texten och ifrågasätta hans/hennes auktoritet. -Vad vill författaren säga med texten? Varför använder författaren detta ord här? Skulle han/hon kunnat använda ett annat ord här? Vilket? På vilket vis hjälper författaren dig att skapa inre bilder? (Reichenberg, 2010)

Under läsåret som gått har vi haft förmånen att dela med oss av vår strukturerade undervisning i läsförståelsestrategier i projektet ”En läsande klass”. Läs mer på www.enlasandeklass.se

Inkluderande arbetssätt

Jag ser högläsningen som väldigt inkluderande eftersom alla barn och elever kan delta. Små som stora, elever med avkodningssvårigheter och elever med ett andra språk mfl. Eftersom samtalet om textens innehåll är viktigast så är dialogen och språket i centrum. Högläsningen är en viktig del i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Under de år som jag har arbetat medvetet utifrån högläsningen har jag sett elever med specifika läs- och skrivsvårigheter blomma upp under dessa lektioner. Eftersom högläsningen inte är avhängigt avkodningen kan dessa elever delta genom att reflektera kring texten, ställa frågor, göra textkopplingar m m.

Att aldrig acceptera att jag inte förstår är viktigt och gör att vi måste stanna upp i texten och utreda ord och uttryck som är nya för oss. Dessa ord samlar vi i en ordbank som eleverna sedan får använda på en mängd olika sätt. Genom detta medvetna arbete med att uppmärksamma nya ord och ordens betydelse ökar vi våra elevers ordförråd, någonting som visat sig vara avhängigt om man skall förstå en text eller inte. 

Olika texttyper

En annan oerhört viktig faktor för att elever skall kunna tillägna sig och förstå en text är att man utgår från tidigare erfarenhet och aktiverar förförståelse. Detta sker bl a genom att man använder förståelsestrategin att förutspå både på skönlitteratur men framförallt på sakprosatexter. Genom att leta ledtrådar i bilder, rubriker, bildtexter m m kan vi redan före läsningen veta oerhört mycket om vad det är för typ av text vi kommer att läsa och vad den kommer att berätta.

I vårt klassrum förekommer alla typer av texter, inte bara skönlitteratur och vi upplever att eleverna är oerhört hjälpta av att använda läsförståelsestrategier i alla ämnen på alla texter. Genom att läsa en texttyp och synliggöra textens uppbyggnad och särdrag skapas även en förutsättning att kunna skriva egna texter i samma genre. I vårt klassrum hör läsa och skriva ihop och läser vi exempelvis nyhetsartiklar, sagor, dikter m m så känns det som en självklarhet att låta eleverna även skriva sådana texter. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt. Vi har upptäckt att detta arbetssätt har många likheter med Gibbons cirkelmodell, där man integrerar: tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen.(Gibbons  Enkelt beskrivet bygger cirkelmodellen bygger på 4 faser:

# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

# Fas 3 Skriva en gemensam text

# Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

I min läs- och skrivundervisning har jag i stort sett alltid gått från det muntliga språket till det skriftliga och från det konkreta till det abstrakta. Det kan handla om att vi tillsammans sätter ord på sådant som vi upplevt tillsammans. Vi kanske pratar om bilder från en gemensam skogsutflykt, samlar ord i en ordbank och återberättar muntligt för varandra. Detta utmynnar också ofta i skrivande.

I vårt klassrum arbetar vi också utifrån ”Att skriva sig till läsning” där de digitala verktygen blir viktiga och framförallt motivationshöjande för att ta sig in i skriftspråkets värld. Redan i förskoleklass får eleverna skapa texter på dator tillsammans med skrivkompis. Eleverna sitter alltid i par och skriver tillsammans för att språk och dialog skall vara i centrum. Till en början handlar det mycket om att kunna koppla ljud- bokstav men så småningom skapas texter som eleverna även får lästräna på. För oss är det oerhört viktigt att både läsa och skriva känns meningsfullt och därför är vi noga med att ha en mottagare. Vi läser för barnen på förskolan och vi lägger ut våra texter på bloggen så att både föräldrar, kamrater och våra bloggläsare kan kommentera. Under det senaste läsåret har vi haft kontakt med flera andra klasser som bloggar och haft utbyte i form av att vi läser och kommentarer varandras arbete.

Från gemensam läsning till egen läsning

Vårt långsiktiga mål och syftet med att arbeta strukturerat med läsförståelsestrategier är att eleverna skall ta med sig verktygen, strategierna in i sin egen läsning. För vissa elever går denna process snabbt medan andra elever behöver fortsatt mycket lärarstöd. Progressionen från att läsa gemensamt till egen läsning har vi löst genom att vi låter eleverna läsa och samtala om textens innehåll i grupp eller i par. Då kan vi pedagoger samla de elever som ännu inte är där i sin läsutveckling i en grupp och tillsammans arbeta oss igenom en text.

När eleverna arbetar i grupp med en text får de ibland ta rollen som Läsfixare, d v s ta ansvaret för att använda en strategi under läsningen. Då läser de elever som vill fram till markerat lässtopp och vid lässtoppet får varje ”Läsfixare” i tur och ordning redogöra för sitt arbete. Detta arbetssätt är mycket uppskattat av eleverna och elevaktiviteten är hög. Jag som pedagog fungerar som handledare och stöttar de elever som behöver lite extra.

Läraren som bedömningsverktyg

När man öppnar upp sitt klassrum och hela tiden ser språket och dialogen som det viktigaste ser man rätt snart vilka elever som är aktiva i samtalen , som kan koppla till egna erfarenheter, som kan ställa frågor på olika nivåer och som reagerar när de inte förstår. Man ser också vilka elever som inte är så aktiva och som behöver stöttning i detta arbete. Undervisningen blir då även ett bedömningsverktyg. Caroline Liberg, docent och läsforskare menar att det inte finns några enkla metoder för att mäta läsförståelse utan att det är vid textsamtalen med eleverna som man som lärare får syn på deras läsutveckling och utifrån min egen erfarenhet håller jag verkligen med henne. De elever som behöver stöd i att utveckla fungerande strategier i läsförståelse behöver inte några andra metoder utan snarare ett mindre sammanhang med mycket lärarstöd. I specialundervisningen stöttar jag dessa elever genom att vi läser och bearbetar en text i mindre grupp på 2-3 elever.  Elevaktiviteten och talutrymmet blir större och jag kan vid behov gå in och modellera hur jag använder mina läsförståelsestrategier.

För att tydliggöra mål och syfte med vårt arbete använder vi oss av pedagogiska planeringar som vi delger både elever och föräldrar. Dessa lpp utvärderar vi emot och har som grund i elevens kunskapsutveckling. Vi dokumenterar och visar på elevens kunskapsutveckling genom olika verktyg. Ett verktyg är God läsutveckling där eleven kan följa sin egen utveckling i ett överskådligt schema uppdelat på 4 dimensioner. Fonologisk medvetenhet, Avkodning, Läsflyt och Läsförståelse. Vi spelar även in elevens läsning en gång/termin för att eleven skall kunna följa sin utveckling på ett konkret sätt.

I vårt klassrum lämnas aldrig eleverna ensamma i sitt lärande. Genom att eleverna får diskutera, argumentera, delta, ingå, påverka, medverka och i ständig dialog med mig, sina kamrater och sig själva, delar vi upplevelserna av innehållet. Textsamtal ökar också elevernas delaktighet, då de varje lektion får tillfällen att uttrycka sig muntligt och lära av och med varandra. Ur den gemensamma läsningen får eleverna verktyg och läsengagemang som eleven kan ta med sig in i det självständiga läsandet.

 ”Självständigt läsande föds ur den gemensamma läsningen” (Körling)

Referenslista:

Gibbons, P (2002) Stärk språket stärk lärandet. Hallgren och Fallgren

Körling, A  (2012) Den meningsfulla högläsningen. Natur och Kultur

Reichenberg, M (2010) Vägar till läsförståelse. Natur och Kultur

Westlund, B (2012) Att undervisa i läsförståelse. Natur och Kultur

Min mailadress; marie.trapp@nykoping.se

Min blogg; http://marietrapp.blogspot.se/

Vår skolblogg; http://rabyskolan2014-15.blogspot.se/

Marie Trapp

Språk i alla ämnen - idrott och hälsa

Det finns en stor fördel med att kombinera tjänsten som klasslärare med att också ha idrott. Nämligen att man har koll på vilka arbetsområden, förmågor och begrepp som är i fokus i alla ämnen. Vi arbetar för tillfället med ett stort ämnesövergripande område i SV/SO/NO och då är det självklart roligt att förstärka detta arbete även på idrotten.

 I vårt ämnesövergripande tema (http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/ovantat-besok.html) om vårt lilla ägg som blev en larv, som blev en puppa har nu puppan kläckts och en fin liten fjäril har tittat fram. Liksom larven kommunicerar denna fjäril med hjälp av brev och i går var det dags igen att plocka fram våra Läsfixare och läsa och förstå vad fjärilen vill säga oss.Vi fick verkligen läsa mellan raderna för att förstå varför vissa lekar fungerat bra och vissa mindre bra. 

Dessa lekar kändes väldigt naturligt att ta upp som aktiviteter på idrotten. Sagt och gjort ett fjärilstema med lekar planerades och genomfördes. Som uppvärmning fick eleverna fladdra som fjärilar runt i salen. Därefter var det dags för fjärilarna att hämta så mycket nektar som möjligt på ängen. De flög och hämtade och skulle sedan lämna i sitt bo. Problemet var bara att på ängen fanns "fjärilshåvare" som gjorde sitt yttersta för att fånga fjärilarna. Blev man fångad så fick man lämna tillbaka sin nektar och försöka igen.

Vi lekte också under fjärilens vingar kom och fjärilssmyg. Till sist som nedvarvning lekte vi "Ett skepp kommer lastat"och då fick eleverna verkligen användning för de begrepp som de lärt sig genom att läsa och skriva om fjärilar. Skeppet som kom lastat kunde nämligen bara ta med sig fjärils ord.  Riktigt roligt att se vilka ord och begrepp eleverna plockade fram. Sugsnabel, fjäll, sällsynta, puppa, ömtåliga, vingar m m. Vi gjorde detta till en minneslek och koncentrationsövning också eftersom man skulle försöka minnas vad kompisarna före sagt. 
En mycket lyckad lektion med både rörelse och språk i fokus.

Som alltid får även Läsfixarna vara med oss på idrotten. Vi  förutspår vad  lekar kan tänkas handla, vad man skall göra utifrån lekens namn, vi ställer frågor om lekarna, reder ut ord om det behövs och vi avslutar alltid med att sammanfatta vad vi gjort.

Läsfixarna och Vips

I år testar vi ett nytt läromedel med våra elever i årskurs 1. Vi har nu läst fyra kapitel i läsläran som heter Vips skriven av Lena Hultgren och verkligen dragits med och fascinerats av det spännande innehållet. Till denna läslära har vi kopplat vårt lässtrategiarbete och har under tre kapitel fokuserat på Spågumman d v s att göra förutsägelser. Vi har utifrån de fina bilder och visor som tillhör materialet förutspått vad kapitlet kommer att handla om. Varje kapitel är uppbyggt kring en huvudperson som vi får känna lite närmre, som förknippas med en bokstav och som det finns både en bild på och en visa om. Varje huvudperson som är hund har ett eget rum på Vov hotell. I vårt klassrum finns denna fina bild på alla rum och på receptionen. Det känns som vi är en del av detta hotell och att vi på måndagar får kliva in och veta mer vad som händer där.

Denna vecka var det dags för en ny Läsfixare att presentera sig och denna gång var det Detektiven som gjorde entré. Jag modellerade hur man kan göra när man stöter på nya ord i texten. Genom att jag tänkte högt kring strategier som läsa om ordet, stycket, läsa vidare i texten, slå upp ordet m m. Vi samlade orden på vår Detektivtavla. Denna tavla kommer förstås att fyllas på och snart kommer vi ha en hel ordbank kring innehållet i Vips-boken. Dessa ord kan vi använda för att återberätta, sortera, leta bokstäver m m.

I boken om Vips finns även några små varelser som kallas "De osynliga små". Dessa varelser har också fått flytta in i klassrummet och hittar på både det ena och det andra. Vi kan ännu inte riktigt bestämma oss för om de är snälla eller elaka.