måndag 30 mars 2015

Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse

Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. För mig är det oerhört viktigt att alltid vara klar över vilket syfte vi har med läsningen och läsundervisningen och periodvis fokuserar vi på olika typer av läsning. Periodvis har vi en högläsningsbok som vi djupdyker i och samtalar strukturerat utifrån. Periodvis har vi parläsning med syfte att både förbättra avkodningen men också att eleverna får träna sig i att reflektera och samtala kring text tillsammans med en kamrat. Eftersom vi har en klass med 28 elever från åk 1-3 så har vi en stor spännvidd och även parläsningen måste individualiseras så gott det går. När syftet är att träna avkodning delar vi med fördel in eleverna efter deras läshastighet.  Elever i åk 1 och även en del elever i högre årskurser kan ha avkodningsträningen som främsta syfte under parläsningen och då har vi inte blandat in några loggar eller samtalsfrågor utan istället uppmanat dem att stanna upp i sin läsning och samtala utifrån våra fem förståelsestrategier. För att påminna eleverna om att göra lässtopp har dessa elever en läslinjal där "Läsfixarna" är illustrerade
http://www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/06/laslinjal.pdf  

Elever som läser med flyt och kan fokusera mer på förståelsen och även använda skrivandet som en förstärkning av strategianvändandet har olika typer av läsloggar. Vi använder dels de som vi tagit fram i projektet "En läsande klass" men också loggar som Natur och Kultur gett ut samt en logg hämtad ur ett material som heter "Läsa med flyt". För att skapa en motivation till parläsningen har vi många titlar med böcker av två exemplar som eleverna kan välja utifrån. Vi bokpratar och inspirerar före en period med parläsning för att skapa engagemang och lässug. Inte bara vi pedagoger bokpratar utan även eleverna tipsar varandra på olika sätt. Någonting som har varit väldigt uppskattat är att göra digitala boktips i Animoto.




Att vi valt att läsa i par är för att eleven ska få mycket lästräning och talutrymme i samtaletkring det lästa. Vi ser det som viktigt att eleverna kan följa med i texten även när kompisen läser och har därför två exemplar av samma bok.Trots vår litenhet har vi ett fantastiskt litet skolbibliotek och en bokbuss som kommer till oss regelbundet. Tillgång på bra böcker på rätt nivå är en förutsättning för ett läsande klassrum.

När vi fokuserar på parläsning en period har vi 3-4 tillfällen i veckan på ca 30 min. Då läser eleverna högt för varandra i par, stannar upp vid nya ord, reflekterar över innehållet men framförallt lästränar. De elever som inte knäckt läskoden tränar på kopplingen ljud-bokstav genom dataprogram, Lycko och olika spel. Här skapas möjlighet att sitta ner med varje elev och verkligen "gnugga" fonem-grafem, syntes och analys. Vi använder i detta avseende ett fantastiskt material som heter "Läsinlärning i 7 steg". Varje morgon när övriga elever har samling gnuggar jag de som behöver ännu lite mer med hjälp av detta material.

När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Under hela hösten fokuserar vi oavsett årskurs på en avkodningsläxa med syfte att få flyt i läsningen. Eleverna uppmanas att lästräna varje dag och ett läsprotokoll vandrar mellan hem och skola med hurrarop och positiv förstärkning. Vi har endast denna läxa och är noga  med att förklara vikten av den på f-mötet. Har vi fortfarande elever som inte uppnått en åldersadvekat ordavkodning höstterminen i åk 2 sätter vi in intensiv läsning under 8-12 veckor. Här använder vi Rydaholmsmetoden, M-G-programmet, utvalda övningar i Lexia och upprepad läsning. Här är det oerhört viktigt att påvisa minsta lilla framsteg på olika sätt. Under vårterminen får läsläxan en annan karaktär och vi fokuserar mer på läsförståelsen.

Vi skapar även tillfällen för eleverna att läsa i grupp och då är syftet verkligen att samtala om text. Eleverna får då ofta exla rollen som en av läsfixarna och agera utifrån vid lässtoppen.



Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Här försöker vi skapa halvklasstimmar så eleverna kan få mer vuxenstöd och verkligen arbeta med det de behöver. På dessa lektioner planeras det berättelser eller faktatexter i skrivpar, det skrivs framförallt på dator i programmet Storyjumper och skolstil samt att eleverna arbetar med olika material och böcker. Några favoriter är Läslådan och Uggleböcker för åk 1. Palle-materialet och olika typer av läskort för åk 2. Åk 3 arbetar bl a utifrån skrivarskolan med olika textgenrer. Här får eleverna möjlighet att pröva sina kunskaper  från lässtrategilektionerna på egna texter och arbetsmaterial.


Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Genom att läsa och samtala om text skapas ett intresse för innehållet och eleverna får ett läsengagemang och vilja att ta sig in i böcker. En balanserad läs- och skrivundervisning där alla läsningens delar får ta plats.
På Råby skola älskar vi att läsa!

onsdag 25 mars 2015

Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet

Det är alltid med sorg i hjärtat man avslutar en underbar högläsningsbok. Tillsammans med eleverna har vi ända sedan jullovet läst "Bröderna Lejonhjärta" och gråtit, skrattat, reflekterat och samtalat. Sällan har väl en bok väckt så starka känslor hos både pedagoger och elever. Till högläsningsboken har vi knutit en alldeles egen läslogg där eleverna har fått skriva ner sina funderingar och tankar. Under olika kapitel har vi fokuserat på olika lässtrategier och eleverna har förutspått, rett ut ord och uttryck, illustrerat sina inre bilder, ställt frågor och sammanfattat i sina loggböcker.
 
Hela tiden har vi också haft författarperspektivet och funderat på varför Astrid Lindgren har skrivit som hon har gjort. Vi har gjort textkopplingar till situationer och händelser både historiskt och i nutid.
Här kan ni läsa om detta arbetsområde:
http://marietrapp.blogspot.se/2015/03/att-gora-textkopplingar-med-stod-i.html
Men som sagt igår tog boken slut och det var nu dags att knyta ihop säcken och samtala runt hela bokens innehåll.

Med uppmaningen att ställa frågor "Bortom raderna" blev eleverna indelade i smågrupper om ca 4 st. Våra elever är vana att samtala i  små "bikupor" och arbetsgången är väl inövad för att alla skall komma till tals och få lika stort talutrymme. Varje elev fick först sitta och fundera lite själv på en fråga där svaret hör hemma hos läsaren själv, i hans/hennes åsikter eller upplevelser (bortom raderna).
Därefter fick en elev ställa en fråga som övriga i gruppen fick svara på. Till sist fick även eleven som ställt frågan svara på den och så blev det nästa elevs tur. För att komma ihåg vilka frågor som ställts fick en elev vara sekreterare och skriva ner frågorna.
När eleverna ställt någon eller några frågor och alla fått svara var det dags att bestämma vilka frågor som gruppen tyckte var bäst, som gett bra svar och gett upphov till funderingar.

Att låta eleverna ställa egna frågor på textens innehåll skapar en aktivitet och ett fantastiskt engagemang som nästan går att ta på i klassrummet.

 I helklass fick eleverna sedan presentera sina frågor och vi skrev ner de i ett gemensamt dokument på smartboarden. Här är de frågor som kom upp:

Vad skulle du ha gjort om du satt i Katlagrottan?

Tror du att Jonatan skulle ha försökt rädda Jossi från vågorna om han varit där?

Vad skulle du vilja vara för vidunder – Katla eller Karm?

Vad skulle du göra i Nangilima?

Vad skulle du göra om din bror blivit förlamad?

Om du var Skorpan, skulle du ha gått ut i Stridens dag eller stannat inne?

Vad tror du hände med Jonatan och Skorpans pappa?

Vem skulle du vilja vara i striden?

Tror du att Jonatan och Skorpans föräldrar kommer till Nangijala?

Tror du att Tengil och Katla också kommer till Nangilima?

Vad skulle du ha gjort om du dog före dina föräldrar, och levde i en annan värld?

Vad tror du att Skorpans mamma gjorde när hon läste lappen han skrev precis innan han dog?

Vad skulle du ha gjort om du såg en tengilsoldat på väg mot Karmafallet?

Varför tror du att Astrid Lindgren skrev boken om
Bröderna Lejonhjärta?

Har du lärt dig någonting av att läsa boken?

De två sista frågorna kände vi var så centrala så här fick eleverna gå ut i sina grupper igen och tillsammans fundera och samtala före vi samlade hela gruppen igen. I helgrupp fick de elever som ville berätta om sina tankar och svar kring just dessa frågor och ett fantastiskt ögonblick infann sig i klassrummet.

En elev mindes ett citat som vi lyft tidigare i läsningen där Jonathan Lejonhjärta säger att det finns vissa saker som man bara måste göra, annars är man ingen människa utan bara en liten lort. Enligt denna elev kan vi lära oss genom att läsa boken att man måste våga ta ställning och våga att göra även svåra och jobbiga saker. En annan elev menar att Astrid nog skrev denna bok som en tröst till människor som förlorat någon nära som dött. Det finns ett Nangilima där de som dött har det bra. En tredje menar att Astrid skrev detta för att visa hur viktigt det är att vi är rädda om varandra. Att även syskon som ofta bråkar ändå egentligen älskar varandra och ställer upp på varandra. 

Utifrån dessa frågor som eleverna alltså på egen hand kommit fram till kommer de nu få välja ut 4 olika frågor som de svarar på individuellt i sina loggböcker. Genom att gå från det talade till det skrivna språket från stöttning i grupp till individuellt arbete känner vi att eleverna är väl förberedda för att kunna uttrycka sina tankar om bokens innehåll i sin loggbok.

tisdag 17 mars 2015

Att få vara en del i ett lärande är fantastiskt!

Nästan för ett helt år sedan fick jag en annorlunda men väldigt spännande förfrågan från den svenska skolföreningen Rhein-Neckar. Den kompletterande svenskundervisningen i Tyskland bedrivs genom ett flertal skolföreningar utspridda över hela landet. För att utveckla sin undervisning och skol- och föreningsarbete organiserar de varje år en gemensam Nätverkskonferens och i år var det mig de ville bjuda in för att komma vidare i sitt arbete med att undervisa i läsförståelse. 



Väl nere på plats i Mannheim insåg jag hur lite jag egentligen visste om den kompletterande svenskaundervisningen utomlands, hur den organiseras samt vilken kursplan de arbetar utifrån. Det visade sig bli ett mycket inspirerande och lärorikt möte även för mig och min kollega Ann Löwbeer som också deltog. De människor vi mötte hade väldigt olika erfarenhet och utbildning men med en sak gemensamt; Ett fantastisk engagemang och brinnande intresse för att levandegöra det svenska språket för de barn som är bosatta utomlands och har minst en förälder som är svensk medborgare och dessutom har svenska som ett levande språk i hemmet. Så här står det på Skolverkets hemsida om kompletterande undervisning i svenska;

"Kompletterande undervisning i svenska erbjuder utbildning i svenska och om Sverige till utlandssvenska barn och ungdomar. Undervisningen följer inte gällande läroplan och kursplaner utan har en egen fastställd kursplan. Eleverna får sin huvudsakliga utbildning vid en inhemsk eller internationell skola. Undervisning i svenska språket och om det svenska samhället kompletterar denna. Studierna sker på elevernas fritid och omfattar cirka två timmar i veckan. Den kompletterande undervisningen organiseras av föräldraföreningar som godkänns av Skolverket. Verksamheten ersätts med statsbidrag."

Med helt andra förutsättningar vad gäller lokaler, digitala verktyg och antal timmar i veckan oroade jag mig lite över hur min föreläsning kring läsförståelsestrategier skulle landa. Men oron var helt obefogad. En läsande klass mottogs med öppna armar och de verktyg som jag presenterade analyserades och gjordes om för att passa in i den verksamhet/situation som dessa pedagoger befinner sig i. Eftersom denna undervisning sker på eftermiddagstid eller på helger i klassrum som är lånade går det inte att ha väggaffischer, skyltar m m uppsatta. En pedagog hade löst detta på ett fantastiskt sätt som inspirerade mig mycket. Utifrån en modell hämtad från USA, kallad "lapbook" hade hon tillsammans med sina elever skapat en möjlighet till dokumentation som hon kunde bära med sig från gång till gång och som var utbyggningsbar. Utifrån boken "Häxorna" av Roald Dahl hade de använt läsförståelsestrategier och dokumenterat sina förutsägelser, frågor och sammanfattningar m m. Även person- och miljöbeskrivningar fick utrymme samt andra uppgifter kopplade till bokens innehåll. 




En annan sak som verkligen genomsyrade dessa pedagogers syn på inlärning var att hitta barnens lust att lära. Ett lärande och en undervisning där eleverna genom lek och olika former av skapande utvecklade sitt språk. En språkinriktad undervisning med språket i fokus oavsett tema och område. Varje läsår låter dessa föreningar en svensk teatergrupp som kallar sig för "Oban-teatern" komma ner till Tyskland för att ha en eller flera teaterföreställningar. Dessa föreställningar har alltid sin utgångspunkt i en bok och pedagogerna arbetar mycket med både för- och efterarbete. Andra aktiviteter kunde vara sång och musik och framförallt jätte mycket högläsning. Då tillgången på svensk litteratur inte är så stor så var de mycket tacksamma över alla de texter som finns med i "En läsande klass". När de dessutom fick se att alla texter finns inlästa såg de många användningsområden. 


Föreläsningen avslutades med en workshops och möjlighet till reflektion och diskussion. Pedagogerna fick pröva att själva ta sig an olika texter och fundera över sitt eget strategianvändande och hur man skulle kunna tänka högt för att synliggöra tysta tankeprocesser. Aktiviteten var påtaglig och jag kunde känna mig lika nöjd som under ett textsamtal tillsammans med mina elever. Det är fantastiskt att få vara en del av ett lärande!



Marie Trapp

fredag 6 mars 2015

Att göra textkopplingar med stöd i läroplanen

Ni som följer vår undervisning genom mitt bloggande vet att vi på vår skola arbetar med ett stort ämnesövergripande tema kring Astrid Lindgren och att vi bakar in kursplanens mål i svenska, no och so i detta. Vår pedagogiska planering just nu tar sin utgångspunkt i so-målen som handlar om att flytta.

"Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser."

"Eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer."

Utgångspunkten till detta arbetsområde har tagit avstamp i vår fantastiska högläsningsbok om Bröderna Lejonhjärta.

Som ni alla vet gestaltas i denna bok två dalar där det i den en dalen, Törnrosdalen finns en ond ledare vid namn Tengil som har ockuperat dalen och låtit människorna där leva under hot och förtryck. I små diskussionsgrupper har eleverna fått fundera och diskutera frågeställningar som är hämtade bortom raderna;  "- Hur tror ni att människorna i Törnrosdalen känner sig?""-"Vad skulle ni ha gjort om ni bodde i Törnrosdalen"? "- "Vad skulle ni ha gjort om ni bodde i Körsbärsdalen?"

För att eleverna skulle få en gemensam upplevelse att bygga vidare på i detta tema iscensatte vi ett scenario nere i gymnastiksalen där människorna i Törnrosdalen var tvungna att fly och att eleverna var tvungna att klara uppdrag för att komma till den trygga Körsbärsdalen. Eleverna blev indelade i familjer med uppmaningen att under inga omständigheter komma ifrån varandra, utan att hålla ihop och att hjälpas åt med uppdragen. Eleverna skulle tillsamman ta sig över berg och genom tunnlar, de skulle akta sig för förföljare och springa det snabbaste de kunde samt ligga gömda en lång stund.



Det var helt fantastiskt att se eleverna gå in i denna uppgift och utföra den på det sätt de gjorde. De samarbetade och hjälpte varandra. En flicka som inte vågade balansera över en bro fick hjälp av en annan elev genom att han höll i henne och själv gick baklänges.  När eleverna klarat uppdragen fick vi komma in i den fria fina Körsbärsdalen och vi kunde diskutera hur det gått och hur det kändes.

Utifrån denna upplevelse som tagit sin utgångspunkt i sagans värld var det nu dags att göra textkopplingar historiskt och i nuet där vi kunde känna igen de situationer som utspelade sig i Bröderna Lejonhjärta. Eleverna kunde se kopplingar till Hitler och Tyskland och med lite hjälp kunde vi leda in dem på förhållandena i Syrien. Vi berättade bakgrunden till kriget i Syrien och därefter såg vi två filmer hämtade från "Lilla aktuellt". Eleverna använde förståelsestrategier och reagerade på ord och uttryck som behövde utredas, ställde frågor och sammanfattade. Utifrån filmerna hade vi förberett en "4 hörn-övning" där eleverna fick träna sig att ta ställning och argumentera för sin sak.


Vi läste upp påståenden och eleverna fick gå till det hörn som stämde bäst överens med deras åsikt. I detta hörn fick de berätta först i den lilla gruppen hur de tänk och sedan i den större gruppen. Vi fascinerades av elevernas förmåga att uttrycka sina åsikter och deras förnuftiga resonemang. Det var två rörda fröknar som kände sig mycket nöjda med dagens lektioner.